Svensk trav- och galoppsport finansieras sedan 1974 av det egna spelbolaget ATG, som fram till omregleringen av spelmarknaden 2019 haft ensamrätt att erbjuda spel på hästar. Finansieringsmodellen har varit framgångsrik och medelstilldelningen till trav- och galoppsporten har årligen uppgått till stora belopp, under senare år till omkring 2 miljarder kronor årligen. Det är mot denna bakgrund förståeligt att omregleringen av spelmarknaden och därmed avskaffandet av monopolet på hästspel gav upphov till oro för sportens framtida finansiering. När nu snart två år har gått sedan omregleringen av spelmarknaden kan dock konstateras att oron över minskade intäkter inte har besannats.
Jag har haft i uppdrag av regeringen att överväga och om det är motiverat att föreslå en ny finansieringsmodell för hästnäringen till följd av omregleringen av spelmarknaden. Som bakgrund i utredningsdirektivet anges att förutsättningarna för trav- och galoppsportens finansiering i grunden förändrats efter omregleringen av spelmarknaden eftersom ATG numera inte har ensamrätt att erbjuda spel på hästar. Detta stämmer i teorin men för att avgöra om det är motiverat att införa en marknadsavgift måste de faktiska förhållandena på marknaden beaktas.
Trots att det efter omregleringen står licensierade spelbolag fritt att erbjuda spel på hästar har ATG en fortsatt mycket stark ställning med en marknadsandel om ca 98 procent (2019). En förklaring till det är ATG:s så kallade poolspel (V75, V86, V64, med flera) som utgör en stark konkurrensfördel gentemot andra spelbolag som erbjuder spel till fasta odds med lägre vinstmarginaler eller spel i mindre pooler. Omregleringen har vidare möjliggjort för ATG att bredda sitt produktutbud och bolaget erbjuder nu även sportspel, nätkasino och online bingo. Trots en hårdare konkurrens på den omreglerade spelmarknaden ökade ATG:s nettoomsättning det första året, 2019, med drygt 6,5 procent, en ökning som till stor del är hänförlig till de nya spelprodukterna.
En särskild avgift vid spel på hästar förekommer i bland annat Frankrike, Storbritannien och Danmark, men förhållandena i dessa länder skiljer sig från de i Sverige. I Danmark infördes nyligen en sådan särskild avgift på spel på dansk hästkapplöpning i samband med att monopolet på hästspel avskaffades. I bakgrunden låg en utveckling med minskade intäkter från spel på hästar som lett till att hästsporten nått en kritiskt låg nivå i landet. I Sverige är situationen en annan. Den absoluta huvuddelen av en marknadsavgift skulle med rådande marknadsförhållanden i Sverige betalas av sportens eget bolag ATG. Det har mot den bakgrunden varit svårt att se skäl som motiverar införandet av en sådan offentligt reglerad avgift i Sverige.
Men den svenska spelmarknaden är fortfarande i en utvecklingsfas – kan inte marknadsförhållandena mycket väl ändras i framtiden? På sikt kan det såklart inte uteslutas att konkurrensförhållandena förändras innebärande att andra spelbolag tar en större marknadsandel av spelet på hästar. Med de konkurrensfördelar som ATG har genom framför allt de stora poolspelen och väl inarbetade varumärken är det dock troligt att bolagets dominans inom svensk hästvadhållning kommer att bestå inom en överskådlig tid. Det kan också konstateras att en marknadsavgift enbart skulle gälla på svensk hästkapplöpning. Det betyder att exempelvis den vadhållning som Svenska Spel nyligen introducerat på fransk hästkapplöpning inte skulle omfattas av en eventuell marknadsavgift i Sverige. Mot den bakgrunden – och givet de administrativa kostnader och försämrade tillträdesvillkor som skulle följa av en avgift utöver spelskatten på 18 procent – bedöms införandet av en marknadsavgift i Sverige på svensk hästkapplöpning inte vara försvarbar.
Även om konkurrenssituationen på marknaden för spel på hästar skulle förändras bör trav- och galoppsporten ha goda förutsättningar att på affärsmässiga grunder sluta avtal på kommersiell basis med flera spelbolag om bland annat mediarättigheter, tillgång till uppgifter från sportdatabasen och sponsring på samma sätt som sker inom andra sporter. I dagsläget har ett sådant avtal endast slutits med det egna spelbolaget ATG. Förhandlingar har ägt rum med andra spelbolag men enighet om ersättningsnivån har inte kunnat nås. En förklaring är sannolikt att parterna är avvaktande till dess att frågan om en eventuell marknadsavgift avgjorts. När frågan om införandet av en marknadsavgift nu har utretts och avfärdats, borde förutsättningar för konstruktiva avtalsförhandlingar mellan trav- och galoppsporten och andra bolag än ATG vara mer gynnsamma.
Omregleringen av spelmarknaden har även inneburit en ändrad relation mellan staten och trav- och galoppsporten. Genom ett särskilt avtal mellan staten och trav- och galoppsportens förbund avsätter sporten 55 miljoner kronor årligen till bredare ändamål inom ramen för Hästnäringens nationella stiftelse, HNS. Medlen fördelas på olika ändamål däribland utbildningsverksamhet, utvecklingsprojekt inklusive barn och ungdom, forskning samt verksamheter vid de så kallade riksanläggningarna. Till följd av omregleringen kan det vara rimligt att se över denna ansvarsfördelning i syfte att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering av HNS:s verksamhet.
Anna-Lena Sörenson
Särskild utredare Spelmarknadsutredningen
