Publicerad 12-02-19
Eirodziesma, som den lettiska varianten av Melodifestivalen heter, avgjordes igårkväll i hamnstaden Ventspils. Lettlands uttagning till Eurovision har en del idéer som jag tycker är möjliga att anamma för oss svenskar. Från början gick det lettiska TV-bolaget LTV ut och bad artister och upphovsmän att skicka in sina bidrag. Max två bidrag per artist var tillåtet och det resulterade i att när möjligheten att skicka bidragen upphörde, den 14 oktober, hade LTV fått in 71 bidrag.
Nästa steg är kanske det som jag tycker vara ett bra inslag även för Melodifestivalen. Under lite mer än en veckam i slutet av oktober, lades bidragen ut på LTVs hemsida. Dock var artisterna inte publicerade utan letterna kunde bara höra en nautral låt. LTV sade i ett pressmeddelande att man gjorde såhär för att minska fokus på artisterna och därmed få fram de bästa låtarna.
Med denna information till hands fick en sjumannajury ta ut 20 semifinalister som då skulle få chansen att representera Lettland i Eurovision Song Contest 2012 i Baku, Azerbajdzjan. Om man ser till det slutliga startfältet kan man säga att det, internationellt sett, inte är något vidare välkänt. En av grabbarna som deltog i plojj-bidraget “Pirates of the Sea” var med i någon pojkgrupp men annars var det ganska så okänt som sagt.
Semifinalerna avgjordes den 7 och 14 februari och från varje delfinal skulle fem bidrag tas ut till finalen. Efter det att alla tio finalbidrag uppträtt i Ventspils teaterhus gick slutligen tre bidrag vidare till det sista steget – Superfinalen. Just detta med en Superfinal, eller liknande, verkar bli mer och mer populärt runt om i de europeiska uttagningarna. Är detta något som vi kommer att få se i Melodifestivalen eller Eurovision i framtiden? I finalen passade för övrigt schweizarna i Sinplus att visa upp sig och troligen också sitt bidrag till årets tävling. Dessa promotionturnéer är inget som jag är positivt inställd till utan sådant får ske efter Europa-finalen. Som slutvinnare stod Anmary och hennes engelska bidrag “Beautiful song” får alltså ställa sig på scenen i Baku i den första semifinalen (ej Sveriges).
Anmary, eller Linda Amantova som hon egentligen heter, har ingen längre historia i rampljuset. Hon föddes den 3 mars 1980. Hon har dock en gedigen studiebakgrund inom musik där hon i unga år gick på Gulbenes barns musikskola för att sedan studera vidare vid den lettiska musikakademin J Vitols. Efter sina musikstudier fortsatte hon sin karriär som musiklärare och sångpedagog.
Under de senaste åren har hon synts ofta på lettisk TV och blev bland annats tvåa i Talang och ledde kören som representerade Riga i Körslaget. År 2009 deltog hon i den nationella uttagningen till ESC i gruppen Policistas men då gick det inget vidare – elva i semifinalen och därmed missad final. Men i år fick hon alltså sin revansch och vann Eirodziesma tack vare folkets röster.
“Beautiful song” heter alltså bidraget och man kan väl säga som så att det är en form av memoar för Anmary. Hon sjunger om sig själv, hur hon föddes samma år som Johnny Logan vann ESC och om hur hennes mamma uppmanade henne att satsa på musiken. Men hon sjunger också om att hon har en vacker sång som kommer att tilltala många människor.
Skulle det nu vara som så att hon tror att hon har en chans att tilltala tillräckligt många människor i Europa för att kamma hem hela Eurovision så tror hon – fel! Det är inte tävlingens sämsta bidrag än så länge men absolut långt ifrån det bästa. Att hon har en gedigen musikbakgrund märks med tanke på hur tonsäker hon är. Nu innehåller låten inga krävande toner men det så vanligt förekommande falsksjungandet från Östeuropa slipper vi i alla fall.
Vad låten ska kategoriseras som har jag svårt att sätta fingret på. Från början tyckte jag mig kunna känna ett uns av traditionell folkmusik á la Irland, typ. Men nja. Det är ju en liten popdänga där refrängen har en tendens att ta upp för mycket av låten utan att hon sjunger den allt för ofta.
Kommer ni ihåg Marie N som vann hela Europafinalen för Lettland 2002? Det kan ha varit tidernas sämsta låt men hon vann på en scenshow där hon gick från man till kvinna. Detta koncept satsar Lettland på igen, passande nog tio år efter, fast i lite annan variant. Från början är Anmary klädd i någon blå klänning, bred hatt och silverstövlar. Lite plojgrej över det hela liksom (och som jag tycker Lettland haft nog med de senaste åren). Men all of a sudden så börjar hennes dansare att klä av henne och helt plötsligt står hon klädd i en helt annan dräkt. Tio år senare alltså. Nja.
Låten ger mig inga vibbar åt något håll. Det är ganska tråkigt, slätstruket och intetsägande. Även om hon sjunger om sina möjligheter att få folk att tycka om hennes vackra sång så tror jag att våra baltiska vänner kommer att få det svårt att ta sig vidare från sin semifinal. Så ska man sätta ett betyg på låten så får det bli:
2