Blir det ett slaskigt innerspår och motvind, eller vad fasiken, så självklart missgynnas INTE de från bakspår... Men, har du suttit på innerspår, inte behövligt i ledningen, så gynnas du självklart med en smygare och sen lucka till slut...
Över långa upplopp så blir det ofta luckor och hittar du vinnaren som suttit i vinnarhålet, tredje inner och eller andra ut, tredje ut så har du många vinnare där... Ju högre utgångstempo och kanske en tryckare efter startrusningen gör ju att bakspårhästarna bjuds in, särskilt över de längre distanserna... Men, oftast då ytterspåren är fasta och fina - det ger en underbar "dubbeleffekt"!
Man skall i dagens travsport dock inte övervärdera detta, särskilt inte på våren/sommaren och/eller när banorna ändå inte är tungsprungna... Många gånger man lurar sig på att det ser skitigt/geggigt ut och ändå så glider ledaren/ledarinnan undan utan problem. Sök hellre upp info om hästar som inte kan gå barfota eller vilka som gynnas/missgynnas av aktuellt banunderlag.
Min favorit vid dyngbana är en stark häst, helst stayer, som tacklar vilket banunderlag som helst, detta då dessa djur är oerhört muskelstarka och inte springer på sig mjölksyra, i det första taget - och då helst över ett långt upplopp... Får dessa bara fäste så brukar de ånga på ända in i mål, med eller utan skor...
Travare som ser ut att "flyta" över banan anser jag ha en bättre möjlighet vid taskig bana, bara de är rätt balanserade. Detta då de inte gräver ner sig i dyngan... Ina Scot, Queen L. är två exempel, iofs sig underdjur, men då får ni en uppfattning i alla fall.
Stayers (som inte tappar för mycket från start) över kortlopp - har fått in många smaskiga outsiders som egentligen bara är starka, men då banan är dålig så vinner dessa många gånger även från dödens - detta då innerspåret suger och andraspåret gör det inte... Starka hästar över kort distans skall man ALDRIG glömma, särskilt inte då banan är tungsprungen...
Vidare är hästar som galopperar ofta mer känsliga för dåliga banor! De är oftast mer känsliga för skiftningar i banunderlag, grusstänk och mindre fäste...
Med allt detta sagt så är loppen inom Rikstoton så öerhört jämna nu för tiden så ovan nämnda parametrar är värt att ta i beaktning. Men, man får ej heller glömma att någorlunda bra hästar med bra kusk många gånger rinner undan från ledningen, hur djävla tungt den må ha varit, detta då det är en krass sanning att den närmsta och snabbaste vägen till mål ändock är:
Ledning från start till mål...!
Och som storsmurfen, förlåt Olle Goop alltid sade förr - TRAV ÄR TRAV...!!!
Observera: Banor att särskilt se upp med vid dåligt väder är: Bergsåker, Åby, Solvalla och flera av småbanorna som oftast enbart kör på sommaren/vintern! En isbana är oftast lika bra som en fast sommarbana (nåja) då man då alltid kör med långa brodd och det är faktiskt mer sällan du ser "olycksgalopper" på ren isbana än på en tungsprungen vår/höst/vinter och/eller sommarbana...
