Citat:
Ursprungligen postat av Viroid
Hästbristen i Sverige gör sig alltmer påmind. Eller är det kanske det faktum att de svenska hästarna tävlar mycket mindre än t.ex. franska och amerikanska hästar som slår igenom? Eller har man helt enkelt planerat fel?
V64 är vardagarnas ryggrad. Sex lopp med hästar där man kan räkna med att vinnarna dyker upp på V75 inom kort. Sex lopp med de bästa prispengarna den kvällen, troligen de bästa prispengarna i regionen den veckan att köra om.
Ändå är loppen inte fyllda, och av de hästar som dyker upp i startlistan är en stor del breddloppshästar med färre än 500 startpoäng som med andra ord inte tagit några särskilt framskjutna placeringar på de senaste fem starterna.
Att det saknas någon häst i något lopp betyder kanske inte så mycket för spelet, men när det blir få hästar i flera lopp minskar antalet möjliga spelkombinationer snabbt. Jag har dessutom mätt anmälda hästar, strykningar förekommer nästan alltid och drar ytterligare ned antalet möjliga rader som kan uppstå på streckspelet. Är det därtill en rad hästar som mest är med som utfyllnad blir det med garanti ganska enkelt för spelarna.
Så här har det ser V64 ut, Mars 2015, efter en vinter som får betraktas som snäll.
5/3 Eskilstuna Ett lopp med 9 hästar +ett lopp med 11 hästar. 36 breddloppshästar.
6/3 Romme Ett lopp med 11 hästar, hela 45 breddloppshästar.
8/3 Mantorp Mycket tunt. I fyra av loppen var det anmält 6, 8, 10 och 11 hästar. 18 breddloppshästar.
9/3 Bollnäs Tre lopp med 8, 9 och 11 hästar. 24 breddloppshästar.
10/3 Axevalla Två lopp med 7 resp 11 hästar. 26 breddloppshästar.
12/3 Umåker Ett lopp med 8 hästar. 42 breddloppshästar.
13/3 Kalmar Två lopp med 7 hästar, ett lopp med 8 hästar. 24 breddloppshästar.
15/3 Halmstad Ett lopp med 7 hästar. 29 breddloppshästar.
16/3 Örebro Tre lopp med 8, 9 och 11 hästar. 23 breddloppshästar.
17/3 Jägersro Två lopp med 7 resp 11 hästar. 28 breddloppshästar.
19/3 Åby Två lopp med 9 resp 10 hästar. 27 breddloppshästar.
Om man fått ihop minst 12 startande i ett lopp med tillägg/möjlighet till 15 bakom bilen så har jag ändå betraktat loppet som fullt.
Det är inga stora skillnader mellan små och stora banor, banor i syd eller i norr. I stort sett är mellan 1/3 till hälften av de startande hästarna berättigade att starta i breddlopp. Vad händer när de tävlingarna snart sätter igång på allvar och man kan förmoda att de föredrar att starta i breddlopp med en bättre chans till en bra peng istället för ett hopplöst matlappsjagande?
Jag skulle vilja att ST och ATG tillsammans tittar på hur tävlingsprogrammet är utformat. Det är inte omöjligt att man kan komma fram till att det borde tävlas lite mindre, med högre prispengar i loppen istället. Kanske 50kkr som riktmärke för ett förstapris på V64, 100kkr på V86 och 150kkr på V75. Lunchtrav/breddtrav/utfyllnadstrav ligger kvar där det är idag. En anledning till att det är så många breddloppshästar med på V64 är ju att de senaste årens sänkningar av prispengar har gjort det svårare att få ihop poäng.
För spelarna är det en betydligt större utmaning att mötas av en full kupong med hästar som alla kan vinna med rätt löpningsförlopp, än det som erbjuds nu. Det är det som gjort V75 så stort, inte bara dag och klockslag då det avgörs.
|
Det är ju nu och någon månad framåt som alla säsongsbanorna drar igång sina tävlingar också. Det innebär stor ökning av antal lopp och tävlingar. Framförallt på lördagarna då det för det mesta ska köras på tre olika banor. Först breddtrav, sedan V75 banan och på kvällen V65 tävlingar på ytterligare en bana.
Lyssna på Ingvarssons intressanta intervju med Lutfi Kolgjini på atg.se. Ludde har ganska likartade uppfattningar som mig vilket han tydligt talar om i intervjun.
1. Minska antalet tävlingsbanor till ca 15. Behåll resten som träningsbanor och eller sommareventbanor som typ Hoting och Karlshamn. Satsa rejält på de 15 banorna. 15 banor räcker för att man oavsett var man bor och har sin verksamhet har relativt nära till en tävlingsanläggning.
2. Satsa framförallt på Solvalla, Åby och Jägersro. Det är där människorna och kapitalet finns. Ska man behålla och även rekrytera kapitalstarka hästägare i framtiden är det i storstäderna dessa finns. Inte i avfolkningsbygderna där de flesta travbanor finns. Ludde tar som exempel treårsloppen på storbanorna. När hästägare investerat 4-500 tkr i en unghäst innan den ens kommer till start och den sen kommer ut och tävlar om 20 tkr i unghästloppen på storbanorna är det inget annat än ett hån mot dessa investerare.
3. Travet ska finnas i hela landet även framöver.
Ludde brukar ha rätt och han säger i intervjun att konsekvenserna kommer bli enorma om bara 7-8 år om man fortsätter som idag. Då kommer det inte finnas många kapitalstartka personer kvar som är beredda att köpa hästar och det innebär i sin tur att det inte kommer löna sig att föda upp och sälja travhästar.