Det lilla kompisgänget i Stockholm hade haft någon vision om att hela Sverige fått sena kontinentala vanor. Inte fanns det väl längre människor som jobbade på fabrik och cyklade genom fabriksporten klockan 06:30 på morgonen? Alla jobbar väl numera med media, reklam eller något sådant så man kan sitta uppe och titta på sport till framåt midnatt.
Det där kompisgänget är samma gäng som utvecklat Sport-TV till att det numera sitter en stor delegation i fina fåtöljer före och efter matchen och diskutera hur det skall gå och varför det sedan inte gick så. Under pauserna så är det reklam. Inte heller får det vara spännande på sista kvarten, för då skall kommentatorn få alla att ringa ett dyrt betalnummer och rösta på vem som är matchens lirare eller möjligen svara på en fråga i stil med vad "Foppa" heter i förnamn och annat riktigt klurigt.
Inom konceptutvecklingen för TV kan också nämnas ett antal dokusåpor där mer eller mindre diagnostiserade människor skall skämma ut sig i TV. Ju mer de super, knullar, slår sig fördärvade, misshandlar varandra etc i TV-rutan, desto mer lyckat anses det vara. Eller varför inte ett "expert-program" där en psykopat kommer och skäller på någon stackare så de börjar gråta för att sedan hjälpa dem med företaget, restaurangen, trädgården, huset, ekonomin eller vad man nu hittat på som måste visas upp i TV.
Det är just det gänget som nu sitter på en rad chefsposter inom ATG, och deras förståelse för vad som händer mer än 250 meter från Stureplan är totalt obefintlig. Då blir det så här. Travsport ses som en TV-tablå man kan stöka runt i som man vill.
__________________
Alternativet till utveckling är förr eller senare avveckling.
|