Återigen, Olle argumenterar från
sifferstudier allt annat oförändrat.
Olle kan läsa resultat och balansräkningar,
för honom ( och de flesta ) är siffrorna
alarmerande och kostnadsmassa måste
skäras ner, då travet brottas med sjunkande
lönsamhet.
Nedläggningar av kostnadskrävande
travbanor, är enda lösningen för
travsportens fortlevande i framtiden,
argumenterar Olle, och visar siffror
som inte ljuger som underlag för sina
påståenden, fakta.
Svårt att argumentera emot honom,
från sifferbasis som utgångspunkt.
Svagheten i Olles resonemang är
att han kört fast i symtomen
(siffrorna som visar dålig lönsamhet)
och från dessa endast ser en utväg,
dvs besparingar.
Vidgar man vyerna från siffrorna och
försöker förstå varför travet hamnat
i ekonomisk limbo. Finner ivf jag
snabbt 3 grundproblem.
1) Staten är en svag och diffus ägare.
Politiskt tillsatta utan kunskap, skall
rekrytera rätt profil till att leda ett
statligt spelmonopol.
2) Ett statligt bolags oförmåga och
senfärdighet att agera när tillsatt
styrelse, inte lyckas leverera.
Väldigt snabbt visade det sig att
den rekryterade ledningen inom
ATG inte håller måttet, då de
misslyckas totalt med att attrahera
ny spelare (kunder), omsättningen
och lönsamheten fortsätter att sjunka.
Trots detta sitter ledningen kvar,
vilket hade varit otänkbart om
ATG varit i privat ägo, med tydlig
ägare.
3). Avsaknaden av strategi och
problemförståelse hos ägare
(staten) och tillsatt styrelse
(Skarplöth & Co).
Jag förstår att Handen-bon Skarplöth
har ca 3 miljoner skäl årligen att klamra
sig fast vid sin post. Hans bulletiner
om hur problemen skall lösas ligger
alltid i framtiden, vill vinna tid, klamra
sig fast ett år till, samt att orsakerna till
problemen är de utländska privata spel-
bolagen. Alltså ingen skugga över
styrelsen.
Kan bara inte fatta hur någon kan
köpa dessa dåliga ursäkter till att bolaget
inte lyckas leverera.
Med rätt ledning, en grundlig problem-
förståelse och uttänkt strategi.
Skulle varje kontaktyta (travbana, ombud,
travstall med travhästar, hästägare
och travspelare), ses som en potentiell
guldgruva och att det viktigaste av allt
skulle vara att rätt personer (entreprenörer)
skulle vårda, utveckla och bryta, denna
gruva (kontaktyta), så att det blev ett
ymnighetshorn.
Enl mig missar Olle, att varje missad
kontaktyta, är en långsiktig katastrof
för travet och dess långsiktiga lönsamhet.
Ingen från det privata näringslivet
hade missat, att göra allt för att
utveckla och skörda dessa fantastiska
möjligheter varje kontaktyta för
travet ger.
Jajjan
|