Den största V75-skrällen någonsin svarade Owen Face för, då han i oktober ifjol betvingade Nuncio. Owen Face har sedan den historiska skrällsegern gjort 21 starter – utan att vinna någon. Nuncio har gjort 13 starter – och vunnit samtliga. I de senaste 20 starterna som Nuncio gjort, är Owen Face den ende som lyckats slå honom.
Owen Face var spelad till 0,20 procent. Han hade alltså 1/500 av spelarnas pengar på sig. Inte ens i efterhand verkar den chansbedömningen felaktig. Chansen att något så fantastiskt osannolikt inträffar lär i alla fall inte vara större än 1/500. Som kuriosa kan noteras, att vinnarspelarna fick nöja sig med 92 gånger för Owen…
Den näst största V75-skrällen någonsin kom i lördags. 0,22 procent var Bonnies Celebrity spelad till. Jag tycker skillnaden är monumental. Medan Nuncios fall var en skräll av historiska mått, är det inte alls samma sak när en elfterankad vinner ett vanligt Klass II-lopp, speciellt inte under skrällförutsättningarna 1640a.
En elfterankad häst har i genomsnitt en segerchans om 1,5 procent (sidan 113). De rådande förutsättningarna i lördags gjorde risken långt över genomsnittet.
0,22 procent var helt enkelt en grav felbedömning av spelarna. Den verkliga chansen låg en tiopotens högre. Det är inte ovanligt att spelarna gör felbedömningar just i den lägsta klassen; det är svårare att räkna på hästarna där helt enkelt.
Loppet håller en favorit-eller-skrällprofil… här finns omgångens största storskrällrisk/chans – så skrev jag i förhandsanalysen.
Spelmässigt är det ett av de öppnaste, delvis på grund av omstartsrisken. En omstart halverar favoritens chanser (sidan 94) och det gäller i högsta grad då favoriten har framspår.
Så hade jag skrivit om V75-1, där omgångens andra skräll kom. Det fanns två lopp i omgången med hög skrällrisk, medan resten såg rejält favoritbetonade ut. I efterhand är det förstås lätt att säga, att man skulle helgarderat de två första och sedan gått tunt. Båda omgångens självskrivna spikar [Tjacko Zaz, Coin Perdu] vann, så det var egentligen en V5:a man hade att lösa. I den V5:an vann sedan ytterligare två favoriter, och ändå belönades man med 233 214 kronor.
Titta förresten på sidan 163. Hur kan det vara så himla bra resultat från bricka 12? Spåret är inte alls dåligt, som i de autostartade loppen [sidan 155] – för att det, efter omstarter, blir så gynnsamt att ha bakspår. Och omstarter blir det drygt fyra gånger av tio.
Flo Rida Sea är den senaste i raden som fick ett gynnsamt och vinstgivande löpningsförlopp från spår 12. Men utan omstarter hade nog någon annan vunnit. Nu blev det galopp för fem av sju (uppstressade) framspårshästar, liksom för de tre hårdast spelade.
233 214 kronor är med råge nytt rekord för en omgång som genererar femrättsjackpot. Det tidigare löd på 156 812 kronor, satt på Östersund i juni 2009, men den omgången var hjälpt av jackpot.
V75-omsättningen var anmärkningsvärt svag – den lägsta någonsin för ”motsvarande omgång” (som funnits i tio år). Ett trendbrott. I år får man gå tillbaka till den sista sommaromgången, 27 augusti på Bergsåker, för att finna en lägre lördagsomsättning. Hade ATG datorproblem? Det är svårt att hitta förklaringar till den hastiga, oväntade och kraftfulla dippen.
Top 7
Så här mycket trodde olika spelare på Tjacko Zaz i lördags:
V75-spelarna 76,89 procent
V5-spelarna 66,71 procent
Top 7-spelarna 64,51 procent
Vinnarspelarna 62,75 procent
Man har sett samma mönster i alla Top 7-lopp som avgjorts: Man underspelar favoriten på ett flagrant vis på den spelformen! Kanske på grund av en stor andel Harry Boy? Med de begränsningar som finns nu, och frånvaron av officiell spelfördelning, skrämmer ju spelet bort många skicklighetsspelare.
Sidhänvisningarna i analysen avser Statistikbibeln V75.
V75-1: Klass II, voltstart, medeldistans
2 Azzaro la Marc favorit före 7 Dajmen Am. Det vet jag inte riktigt om jag köper. Titta i statistiken för lopptypen på sidan 184 och jämför med den på sidan 39 som behandlar 2140v generellt. Där ser man att spår 2 är ett toppspår, och det enda som är lönsamt på vinnarspelet. Så ser det inte alls ut i Klass II. Vad det beror på kan man få en hint om på sidan 167. Där ser man, att spår 2 maximerar galopprisken. Och det gäller ju i högsta grad i lägsta klassen. Favoriten kommer från två raka galopper…
Det är bara två som är spelade. Tredjehandaren har åtta procent. Om loppet går iväg i första försöket, lär vinnaren återfinnas i favoritduon. Men om det blir omstarter, då kan det sluta som i V75-1 i lördags: Halva fältet (framspårshästarna) galopperar bort sig och en skräll vinner.
I den loppspecifika statistiken på sidan 185 ser man att de två högst rankade vinner knappt varannan gång. Säkert mer om loppet går iväg, färre om det blir omstart (statistik över hur omstarter påverkar resultaten finns på sidan 94).
91 procent av vinnarna rankas 1-7. Vid omstartsscenario, är det plus för bakspårshästar som rankas i intervallet 3-7.
Man kan köra två upplägg: Först ett system med streck för favoriterna i första. Går loppet iväg nöjer man sig så, annars lämnar man in en lapp med de i det läget gynnade 11 Global Signature, 8 Test Drive och 9 Västerbo Highscore. Även 1 Tobago Bay får då ett streck. Han bör inte gynnas av omstart, men man kan å andra sidan inte blunda för hur bra det går från toppläget (sidan 184 igen) – och hur högt spelvärdet är!
Jag tycker man borde lägga in uppgifter om antal omstarter i programmet. De har fantastiskt stort inflytande över resultaten och har betydelse för hur man i efterhand ska värdera en prestation.
Som spelare kan jag tycka det är orättvist att förutsättningarna förändras så radikalt efter spelstopp.
Björn Goop har satt dit 46 procent av sina V75-favoriter i år. Genomsnittlig spelprocent har varit 39.
V75-2: Kallblod, ett tillägg, medeldistans
På sidan 272 ser man en intressant resultatprofil under just rådande förutsättningar: En gång av tre vinner favoriten, en gång av tre andrahandaren, och den tredje gången någon annan. Denne någon är sällan rankad lägre än 6.
Andrahandaren 1 Mjölner Spik är ensam fyraåring mot äldre. Det är nästan som att en tvååring skulle prova V75 på varmblodssidan. Visst, han är norsk och har spåret, men går ju ändå inte att tro på. Han är femte bästa kallblodet i sin kull i Norge, i alla fall slutade han femma i derbyt och var spelad ungefär så också.
Sedan är 7 Fender ensam femåring mot äldre! Även det är tufft i kallblodssammanhang. Ändå är det givet att ta ställning för honom i den här duon, där de enligt statistiken skulle ha jämbördiga chanser.
5 Remkvikk har vunnit fem av åtta starter (de fem senaste!) i Sverige – 62 procent. Hemma i Norge har det blivit fyra segrar på 58 starter, sju procent. Ett välkänt fenomen! Motsvarande har 4 Järvinn SK 67 procent segrar i Sverige och 24 procent i Norge.
Enprocentaren 11 Myhreng Brage har 33 procent här och 23 procent hemma. Nollprocentaren 13 Gangtrött har startat 32 gånger i Sverige. Här har han vunnit 19 procent av sina starter – hemma bara 4,5 procent! Den återstående norsken, 14 Finnskog Fokus, har 14 procent här och 5,5 procent hemma.
Det är klart det går bättre för dem här, där de (i regel) slipper möta varandra! Överlag gör man fina pengar om man kliver in på norska kallblod i svenska lopp.
Ulf Ohlsson har satt dit 31 procent av sina V75-favoriter i år. Genomsnittlig spelprocent har varit 35.
V75-3: Guld, autostart, lång distans
”Spår 5 har varit klart bästa spåret. Det är faktiskt det enda tydliga plus-spåret i ickefavoritspalten, och det är inget litet plus heller.”
Så står det på sidan 92. I år har tre guldlopp avgjorts över 2640 – alla har vunnits från spår 5. Då talar vi tiohästarslopp, här är det färre startande. Man kan följa resultaten från åttahästarsloppen på sidan 90. Bara 14 stycken har avgjorts. Av dessa har fyra vunnits från toppläget – 29 procent. I tolvhästarsloppen (sidan 93) är segerfrekvensen 40 (!) procent.
5 Nadal Broline var värd att vinna spårlotten efter makalös osis två gånger i rad. Han har toppresterat och slutat trea respektive tvåa trots 2/2140a. Det är de bästa placeringarna någon någonsin tagit från torskläget, sedan man för tio år sedan införde tolvhästarslopp i Guld (sidan 88).
Räcker vunnen spårlott för att besegra två världsstjärnor? Det tvivlar jag på. 4 On Track Piraten blir omgångens största favorit och bör också ha den bästa chansen. Sannolik spets-och-slut.
Jag är ändå inte helt inne på att spika. Om favoriten vinner 2/3 och 8 Anna Mix 1/3 så tycker jag det är mer attraktivt med en ”billig helgardering”.
Johnny Takter har satt dit 56 procent av sina V75-favoriter i år. Genomsnittlig spelprocent har varit 44.
V75-4: Treåringslopp, autostart, medeldistans
Spelmässigt är det här loppet som det senaste V86-loppet. Så här skrev jag i onsdags:
För dessa lopp finns statistiken på sidorna 111-112 [i Statistikbibeln V86]. Man slås av att spår är mer viktiga än i andra lopp; kanske kör man inte så offensivt med treåriga. Spåren 2-5 gäller: Inte bara vinner de mest, de vinner dessutom till så höga odds, att vart och ett i längden är lönsamma vinnarspelsobjekt!
I onsdags blev det omstart (!), fastän det var auto, och då vann förstås en bakspårshäst.
Så här i slutet av säsongen är treåringarna svårbedömda. Tidiga meriter kan vara anti-meriter ur chanshänseende här. De som ännu inte vunnit kan vara på väg upp och förbi. Omgångens mest streckkrävande lopp!
Favoriten 4 Destiny Am vann 2/2 som tvååring, och 2/19 i år… nja alltså!
Örjan Kihlström har satt dit 35 procent av sina V75-favoriter i år. Genomsnittlig spelprocent har varit 45. Han må vara världens bästa kusk, men han spelas som att han är ännu bättre.
V75-5: Klass I, autostart, medeldistans
För Top 7 är nu specialstatistiken på sidorna 35-36 särskilt aktuell! Den var avsedd för plats- och triospel och bygger just på lopp som detta: Klass I, autostart och medeldistans.
På Top 7 tycker jag det är givet att spika 3 Hawk Cliff. Dels blir favoriter varenda gång underspelade som vinnare på den spelformen (fastän de vinner hela tiden!) och dels är Hawk en digital häst: Han vinner eller försvinner, och inte någon man gärna placerar som tvåa-sjua.
Lite vinna-eller-försvinna är det också för 2 Mellby Drake. Det kan vara så enkelt att han spetsar och sedan (jänkarvagn nu!) bara vinner. Men han har varit överskattad gång på gång på slutet och galopperade så sent som i lördags. På Top 7 skulle jag kunna tänka mig ha honom som vinnare, men inte gärna som tvåa-sjua.
Ytterligare loppspecifik statistik finns på sidorna 155-156. Spår är viktiga och 4-5 är bäst. Det är dunderrapporter kring 4 Come Back som kommer att bli en spelraket. 5 Hot Pride är också spelvärd – bara åttondeval hos spelarna!
Jorma Kontio har satt dit 21 procent av sina V75-favoriter i år. Genomsnittlig spelprocent har varit 39.
V75-6: Brons, voltstart, lång distans
Precis som V75-1 är detta enligt spelarna ett utpräglat tvåhästarslopp. Det är dock stor skillnad på Brons och Klass II. Man kan lita avsevärt mer på de här hästarna. Både 8 Aron Palema och 2 Bryssel är fyra år. Den förre är härdad i tuffa V75-lopp medan den senare mött jämnåriga. Chanserna utjämnas av att 2 Bryssel har spetschans och favoriten stängt spår. I den intressanta tabellen på sidan 40 kan man se att det är riktigt svårt att infria favoritskap från spår 8 samtidigt som spår 2 är överlägset bäst (det är ju voltstart) – och det enda som i längden lönar sig på spelet!
Skulle det bli omstart (mindre risk än i V75-1, här är det längre distans och mer rutinerade hästar) så är det förstås fördel favoriten som har bakspår.
V75-7: Silver, autostart, kort distans
Av alla som lottas till innerspår bakom bil, är det bara tolv procent som lyckas förvalta läget till ledningen. Det krävs att man äger startraskhet i elitnivå för sin klass för att det ska gå vägen. Det gör 1 Next to None Sib, och det förklarar det klara favoritskapet.
Stall Stig H hade en riktig formtopp den här tiden ifjol. I år ser det inte likadant ut: 33 raka utan seger. Här vann stallets häst spårlotten, men får till och med i en statistikanalys stå tillbaka i tipset.
Dock är spår mycket viktiga i sådana här lopp. En utförlig genomgång finns på uppslaget 100-101. När favoriten har ”dåligt spår”, som här, är det 4 som är bäst. 4 Beppe Am är visserligen ny i silver, men också i sitt livs bästa form. Nära att tippas i en statistikanalys, men trots allt är det ofta så enkelt att spetshästen rinner undan, ibland utan att ens imponera. ”Alla” experter, till exempel de skickliga i dagens Vass eller kass, gör avslag på favoriten som det nog finns fint spelvärde i till slut.
11 Fossens Bonus är bäst och rankas trea trots läget.
Mitt spel
I lördags tippade jag bättre än jag spelade. Det var ju så enkelt att helgardera de två första loppen och sedan gå kort i resten (se ingressen) – varför gjorde jag inte så?
Jag överskattade effekten av barfotaförbudets införande. Flo Rida Sea plockade jag bort, trots bevisad tokform och gynnsamt läge (se ingressen igen!) därför att han skulle gå med skor. Han vann sin första seger på den balansen, för flera år sedan i ett urbilligt lopp då han bara hade 19’ på kontot. Sedan dess hade han tagit alla segrar barfota runtom. Inte ens ”halvbarfota” hade räckt.
Samma sak i sista avdelningen – inte skulle väl Takethem kunna vinna Guld med skor på hovarna? Jodå… Den här gången hade spelet gått bättre om jag varit oinformerad och inte känt till barfotaförbudet.
Enkupongaren:
7, 2, 11, 1
7 Fender (5)
4, 8, 5
9, 5, 12, 1, 4, 2, 10, 7
3 Hawk Cliff (4)
8, 2
1 Next to None Sib (3)
96 kronor
Jokersystemet:
7, 2, 11, 1,
8, 9
7, 5, 8, 2,
4, 1, 9
4, 8,
5
9, 5, 12, 1, 4, 2, 10, 7
3, 4, 2, 10, 5
8, 2
1, 4, 11,
10
På en kupong skulle det kosta 20 160 kronor, men jag ställer följande krav:
• Minst en av de jag tror mest på
(fetmarkerade) måste vinna
• Max en av de jag tror minst på (kursiva) får vinna
• Minst tre av spelarnas favoriter ska vinna
Nu kostar det 2 552 kronor, lämpligt för bolagsspel. Lycka till med spelbesluten!
Källa:
https://www.travronden.se/blogg/jens...bloggen-v75-57