Generellt är det nog som det var med pokern, alla de som i mitten på 00-talet kallade sig för professionella spelare hade inte jobbat sig dit genom nit och kunskap, utan de hade helt enkelt klonkat någon större turnering och på så sätt skaffat sig rejält med kapital (det enklaste sättet att skaffa sig en mindre förmögenhet är att börja med en stor...). Tyvärr var de som grindade in mest, och därmed var närmast att kunna kalla sig proffs med stadig månadsinkomst, de som också tänjde mest på lagliga och moraliska gränser. Och det med branschens indirekt goda minne.
Annars är Timo väl ett klassiskt exempel på en person som levt/lever på spelet/travet. Men har man hängt med ett tag så vet man också att det där kommit perioder där studentnudlar är lyx. Det hör till att gula ibland, verkar det som...
Följande användare gav Sharp$ för den här posten:
|