Citat:
Ursprungligen postat av Viroid
Kostnaderna är inte enorma för de små banorna, det är de stora banorna som är svarta hål i budgeten för travet. Jägersro och Åby får t.ex. runt 10 gånger mer än Hagmyren och Årjäng för att driva sin bana. Solvalla kostar c:a 14 gånger mer. Ersättningen för en tävlingsdag är 30% mer på Solvalla, Jägersro och Åby jämfört med om motsvarande tävlingsdag går på en liten bana. 50% mer om den går på Solvalla. Det här är inte prispengar, utan pengar för att drifta anläggningen, betala funktionärer etc.
De små banorna har en liten byggnad med plats för några hundra som ser på trav. De har en traktor, en del saknar belysning, vattenbilen är från 1970-talet etc. Flera satsar på en lokal billig referent, och man har inte råd att piffa till banan med så mycket nytt. Men där är det ingen katastrof med 500 i publiken, det är banan dimensionerad för. På de stora banorna däremot är det en katastrof, det står tusentals kvadratmeter publikyta helt tomma i stort sett alla dagar utom någon enstaka. Det motsvarar många mindre banors totala publikyta som bara står där, och kostar pengar.
Publiksiffror kan man alltid diskutera, men faktum är att travet betyder något ute i bygderna. Där bor man nära stallen, känner folk som är amatörer, hästägare eller uppfödare. Man ser hästarna tränas. Nej, man har inte alltid pengar till det mest förnäma avelsmaterialet, inte råd att köpa dyringar på de profilerade auktionerna och framför allt inte råd att slita ut hästarna redan som unga för att sedan köpa nytt. Man köper inte så många sulkys för 100 000kr, och transportbilen är 27 år och har rullat 65 000 mil.
Men de spelar V75, V86, DD och en V5 när inget annat erbjuds. Det är andelar hit, andelar dit. Det är utan tvekan så att spelarna i respektive län mer än väl försörjer de banor som finns där med prispengar. Men det är ont om miljardärer utanför storbanorna, i alla fall som är intresserade av trav. Det är knappa resurser som tilldelas de små banorna, och det syns.
Men det blir inte mer för de stora banorna att dela ut om de små banorna vingklipps mer. Det blir inte bättre ekonomi för uppfödarna om travsporten blir mycket mindre. Det blir inte bättre spel av att färre spelar och allt fler tappar intresset. Vi får inte bättre tränare, kuskar och skötare av att färre väljer att hålla på med trav.
|
Det är en liten nostalgitripp du skriver. Kul att läsa.
Men om man ska titta på verkligheten och framtiden är nog din beskrivning mer om hur det var förr än hur det bör vara framöver .
Framtidens spelare: som bekant finansieras travsporten nästan uteslutande av spelet. Dagens och framtidens spelare rekryteras inte på en travbana med gamla byggnader och traktorer ute i skogarna utan på internet. Ser man på hur spelandet där utvecklats senaste 10 åren så kan konstateras att konkurrensen hårdnat men att det omsätts enorma summor pengar. Det är där travet ska hämta sina framtida spelare och därmed sin framtida finansiering. Då gäller det att kunna locka dom till travspelandet och i det sammanhanget saknar i princip antalet banor och var loppen körs betydelse. Det handlar i stället om att skapa intressanta spel, att visa att travet är mycket roligare än andra spel, att presentera omfattande och korrekt spelinfomation och spelplattformar och att det ska vara lite action. De spelare som du pratar om, dvs de som aka rekryteras bland den obefintliga och i regel mycket ålderstigna publiken ute på småbanorna tror jag bara finns i dina drömmar.
Framtiden är heller inte dåligt skötta banor, dåliga maskiner, slitna byggnader och småbanor som knappt vet vad sociala medier är och vilken betydelse det har.
Satsa således resurserna på de större banorna i de befolkningsrika regionerna. Då finns det åtminstone förutsättningar att lyckas men långt ifrån säkert. Det hänger på mycket mer om travet ska utvecklas positivt framöver. Färre banor men moderna och tidsenliga anläggningar borde åtminstone vara ett steg i rätt riktning.
Hästägarna i framtiden finns också där människorna och kapitalet finns i dagens alltmer urbaniserade samhälle. Även det talar för att travet alltmer måste koncentreras till betydelsefulla regioner som Skåne, Stockholm och Göteborg för att ha en chans till långsiktig överlevnad. Utan hästägare ingen travsport eller uppfödning av kvalitetshästar.