Tänkte på detta med att vara spelläggare i ett andelssystem.
Har ett lag på ATG Tillsammans där jag lägger spel varje vecka.
Vi vinner i stort sett aldrig några pengar. I regel 4-5 rätt varje gång. Oftast fyra rätt faktiskt, och ibland så illa som tre.
Vid 2-3 tillfällen har det blivit 7 rätt (på typ 8 år).
Däremot har jag betydligt fler framgång med mina egna system som jag lägger vid sidan av. D.v.s. dom som jag är helt själv om. Där vågar jag göra lite annorlunda som att exempelvis ta någon "rolig häst" med en bra kusk som skulle kunna skrälla, eller spika t.ex. andra-hands-favoriten istället för första-hands-favoriten. Helt enkelt: här experimenterar jag mer.
Det är också så att på det egna systemet så tänker jag ett steg längre. Det kanske framgår att den spik som från början framstod som den bästa i hela omgången visar sig egentligen inte vara en så bra spik, på grund av att den kanske varit ifrån ett tag, eller aldrig gått på den aktuella distansen förut.
D.v.s. saker och ting framkommer sista timmarna före start som gör att man överger den där tidigare så perfekta spiken.
Så alltså, mera framgång får jag med mina egna kuponger troligtvis för att jag vågar göra nödvändiga ändringar, och i övrigt på ett annorlunda sätt.
Så hur kan det vara så här, tänker jag?
Varför lyckas jag aldrig något vidare med mina andelssystem?
Jag har kommit på att det måste vara så här:
Då jag lägger ett andelssystem så känner jag pressen att jag måste presentera en trygg lösning för de som köper in sig i systemet. D.v.s. det måste vara "säkra spikar". Sådana som alla andra tar. Hur ska dom annars våga köpa in sig i systemet? Jag kan ju liksom inte välja en enprocentare med Ulf Ohlsson som spik?
Sedan kan jag inte börja ändra spikar tycker jag. D.v.s. det kanske framkommer info som visar att den där "på förhand så suveräna spiken" (med den otroligt bra resultatraden) inte är en sådan bra spik egentligen, ja då vågar jag ändå inte plocka bort den. Andelsköparna har ju köpt in sig i tron att det är den jag ska spela på.
På mitt egna lilla system, å andra sidan, så har jag inte så mycket att förlora och vågar göra nödvändiga ändringar. Därför är jag mer framgångsrik med mina egna privata system, som jag gör vid sidan av andelssystemet.
Så jag menar att; på något sätt så är det dödsdömt att göra andelssystem, såvida man inte vågar göra nödvändiga ändringar. Då riskerar man samtidigt att den häst man först hade, och som man sedan tog bort, ändå vinner. Då får man i så fall sitta där med dumstrut.
Lite funderingar där...
Så vad tycker ni andra?
Tillägger:
Visst kan man naturligtvis ro hem ett andelssystem med "säkra spikar", men då brukar utdelningen inte bli så hög. Det finns ju faktiskt omgångar då det inte sker några större överraskningar, och då nästan samtliga första-hands-favoriter vinner.