Citat:
Ursprungligen postat av Jajjan
Håller med ställer mig lite frågande till formstatus på Clarissa, som normalt möter ingenting. Tror inte Goccia startar henne igen, om han inte tror hon är iordning,
men om det handlar om formtapp, så brukar märrar ha en längre startsträcka än hingstar och valacker för att hitta tillbaka till sitt eget högsta jag igen?
Gardering given i min bok.
Almheden verkar ”bonda” på ett fantastiskt sätt med sina djur i stallet.
Skulle man reinkarneras till travhäst, tror jag den största lyckan skulle vara att hamna i hennes omvårdnad, i hennes stall.
Men hur är det med stallformen hos Almheden?
Maroon Day går inte att känna igen på travovalen och det slog inte gnistor om Affe under Elitloppet.
Jag går nog rakt ut på Barack Face, trots storbrasan senast, gå in i arkivet och kolla en gång till när Luddes Ready Cashare knäcker en Jobspost med formen i zenit, efter att ha fått tåga i andra, tredje och fjärdespår i 1640 m och ändå plocka ner fantastiska Jobspost. Då som nu BARFOTA RUNT OM.
Resan Barack Face fick var som att stå med 30 m tillägg på Jobspost och ändå vinna med sparat.
En helt osannolik prestation.
|
Clarissa gick i botten vid förlusten senast och det kan sätta sig på psyket,
särskilt när det gäller märrar, det är ivf min erfarenhet, dvs att behandla dem med försiktighet i nästkommande starter, oavsett hur överlägsena de må vara motståndet?
Var en start för tidig på Nordströms kommande stjärna i stallet, spåret och orutinen, samt bara ett lopp i kroppen, men 13% var bara så jäkla lockande.
Ett fel beslut.
Garderade även omgångens lampa nr 2, Almhedens Affe, bästa häst, på hemmaplan från drömspår. Visst hade jag önskat att se Wahlmann komma loss på upploppet, när Luddes springare svek. Kastade bort fördyrande streck här.
Det blev jackpot till Bergsåker och låt oss hoppas på fulla lopp till Berghans gamla
hemtrakter. Mannen som skördar guldpengar i parti och minut, de få travpolare som fortsatt spelar på trav i Sverige fick guldpengar med sig hem igår, omgång var lättfunnen, men givetvis låg jag och sprattlade i diket redan efter avd 1,
men vem är förvånad?