Jag sätter inte markerade hästar som reserver i mina tvåhästarslopp för att jag därigenom får fler vinstrader av högre valör.

Jag sätter markerade hästar som reserver i mina tvåhästarslopp när att jag vill ha spik på den andra hästen om den ena hästen blir struken.

Nej, det är inte alls precis tvärtom, utan exakt som jag skrev. Dels är det så att reserven är vald ifall spiken blir struken (där har du rätt), men det är också så att reserven sitter där för att den är värst emot spiken. Spikar måste man ha på mindre system för att få råd att gardera upp andra lopp. Det är inte så att man alltid spikar en häst som man tycker är överlägsen i ett lopp, t.ex. så väljer man ofta att spika i ett tvåhästarslopp för att kostnaden då blir hälften av vad den annars skulle vara.

Frågan är hur viktigt det är att vara nära?

Kan vi lära oss något av att vara nära så att vi går till
att verkligen vinna från att vara nära att vinna?

Vinner vi 10 ggr mer om systemen är 2 ggr så stora?

Mvh Uffe :)

Om man tar en av två istället för två av två för att man därmed halverar systemkostnaden är man inte särskilt nära när reserven vinner.



Det är ganska långt ifrån att man väljer att satsa dubbelt så mycket som avsett. Åtminstone borde det vara det om man spelar på en sansad och rimlig nivå.

Inte ens när det var den man skulle ha dubblat med är det "nära" när första reserven vinner.


Endast när reserven vinner och någon annan BORDE varit struken går det att påstå att man var "nära" på sin reserv.


"Sprack på reserven"-resonemang är lika meningsfulla som gamla poker-bad-beat-stories. Dvs de flesta är inte någon särskild bad beat överhuvudtaget.

Självklart är detta till viss del subjektivt såklart.

Men för att någon ska få mina "nära"-sympatier krävs det att man torskar på tokigt domslut eller att nån klantkusk stör den som annars förmodligen skulle haft bra vinstchans.

När "två första-reserver" räknas upp på det man spruckit på bläddrar jag vidare direkt efter att ha konstaterat "en till". Det blir en hel massa tillfällen där reserven vinner där man spricker. Det ligger i reservens natur och är i de allra flesta fall inget att ens reflektera över. Att den man valt som reserv vinner när inte de man har valt att strecka vinner händer relativt ofta om man har har en bra rank.

Man är nära då man spricker på en reserv när någon man streckat borde ha blivit struken. Sällan annars.

Det finns så många sätt att "vara nära" i trav, det är en stor del av tjusningen helt enkelt! Och det gör det tacksamt att hålla kvar spelare för nästan alla tror att de är bättre än vad de är för de är ju så retligt nära hela tiden på alla upptänkliga sätt. Länge leve nära vinsten-upplevelsen!

Men visst kan det vara nära om man ryker på en förstareserv i ett lopp man spikade. Det beror ju helt på tankegången vid systemkonstruktionen. Om man satt och tvekade var man skulle dubblat och kastar slant och sen gör det i ett annat lopp där man bara hade behövt en häst t ex. Så nära som 50/50 då ungefär.

Då kräver det att man skulle ha överlevt det andra "halverade" loppet vilket inte alls är säkert eller särskilt nära.

Visst är man nära ibland när reserven vinner. Men oftast inte. När TVÅ reserver vinner så skulle jag vilja påstå att man inte är särskilt nära annat i en väldigt liten bråkdel av ggrna.

Att bättre förstå att man inte var så nära som man tror borde vara en standardsträvan för en Sharps-are.

Det är väldigt svårt att nå fram till spelare som präglas av bekräftelsebias i efterhand - "ah, jag var ju så nära, inget jag kunde ha gjort när reserverna vann" eller liknande. Om det händer gång på gång tycker man att det borde locka fram någon form av självkritisk ådra inom en, är jag en usel tippare, kass systemkonstruktör eller både och? Men jag förstår att det är skönare att tycka att det var otur. Igen.

Återigen: det är skitviktigt att sätta ut reserver själv. Dessutom är det bara en sak som räknas för en seriös spelare (Sharpsare?) och det är att alltid sträva efter att vinna. Men var och en spelar som den vill.

Det är nog ingen sanning, snarare en åsikt.

Vi tänker på olika sätt där.

Streckar du fem st. så sätter du 6 & 7- e rank som reserver.
Och så vinner 6-e och så tänker du; Oj så nära, otur igen.

Men egentligen ska ju reserverna gå in om någon
av de fem blir struken och det går inte att veta innan
vilken det blir.

Mvh Uffe :)

Allt i den här diskussionen är åsikter och inget annat.

Hevin Boko struken!

Ett utmärkt tillfälle att diskutera detta INNAN loppet nu.

Har inte riktigt tid att formulera nått vettigt, men klart intressant diskussion om det är rätt eller fel att ha Odessa som förstareserv :-D

Jag lämnade in tidigt och garderade Hevin med Odessa. Första reserv på ettan - mycket viktigt! :evilgrin39:

Jag tänkte spika Odessa, men nu spikade jag istället White Lightning.
Däremot sattes Odessa som förstareserv :-)

Vad är att vinna?

Optimera chansen att få alla rätt?

Optimera chansen att vinna mer än man satsar över tid?



Klart alla spelar som den vill.

Trådens ämne var dock "sprack på första reserven" och resonemang kring hur "nära" man verkligen var de flesta ggr som dessa vinner ( och varför det enligt mig så ofta hävdas felaktigt ).


Att det är viktigt att ha genomtänkta reservval har jag ALDRIG haft några synpunkter på. Väldigt osharpsigt att inte hoppa över det.

Detta är bara sjuk diskussion - precis som Stekel skriver så är det hur man tänkte vid systemkonstruktionen som är det enda som gäller - hade du ex. tänkt ta med båda men ångrar dig för att du inte anser dig ha råd, eller blir skitnödig och måste gå på toaletten innan du hinner fylla i båda, eller vad fasiken som helst. Hade du bara två hästar i åtanke, men väljer att spika och den du själv satt som förstareserv vinner, jo, då kan man anses ha varit nära... Annars kan du ALDRIG anses vara nära - inte ens om du plockar bort en häst du först hade med på systemet...

Blir bara en löjlig svada! Semantik! Annars är ni som säger annerledes, Strappa, "tvungna" att bevisa motsatsen och det går inte då hela diskussionen är baserat på personliga åsikter och där finns inte rätt, eller fel... Annars påvisa gärna en källa på att jag har fel...

Lite som Schrodingers katt!