Jag inleder med att citera Caroline af Ugglas: "Snälla, snälla, snälla". Min lilla underkastelse och bedjan går direkt till Nina Badric och den kroatiska delegationen. Snälla. Vad ni än gör på vägen till Baku - ändra inte detta till engelska. Behåll kroatiskan så ska ni se till att det går bättre!
Men vi tar det i korrekt ordning. Vi får återigen gå tillbaka till i lördags då det hände en hel del i ESC-Europa. Många nya deltagare till finalen i Baku blev klara och även om Kroatien utsett sin artist sedan en lång tid tillbaka så fick hon inte sitt bidrag förrän i just lördags.
Det kroatiska TV-bolaget HRT skulle egentligen göra som man gjort de senaste åren. Man skulle arrangera en nationell uttagning för att hitta sin vinnare till Baku. Man var dock lite nytänkande och bjöd in nationens stora namn och skulle låta artisterna själv välja sina textförfattare. I ett land som Kroatien, med mängder av stora artister och en rubust musikhistoria, skulle detta bli en av tidernas folkfester. Dora, som Melodifestivalen i Kroatien heter, anno 2012 skulle bli det största någonsin och Kroatien skulle skicka ett starkt bidrag till Europa-finalen och ta hem landets första vinst i sammanhanget någonsin.
Det fanns dock ett problem. HRT hade nog inte riktigt sonderat av terrängen då det inte blev speciellt attraktivt för artisterna att skicka in sina bidrag. Det fallerade så pass mycket att HRT slutligen fick ta beslutet att inte arrangera någon Dora detta året. Besvikelsen bland ESC-vänner runt om i Europa var stor men HRT kom fram med en annan lösning.
Den 10 januari i år offentliggjorde TV-bolaget att Kroatien i år skulle representeras av en av landets största sångerskor: Nina Badric. Hon hade deltagit i Dora fyra gånger innan men aldrig lyckats kamma hem vinsten. Nu fick hon istället en fribiljett till Europafinalen men man nämnde inget om vilken låt hon skulle sjunga.
Eftersom Dora egentligen skulle fylla 20 år i år så ville HRT ändå göra en show av det genom att arrangera en tvådagars musikhelg som gick i Eurovisions tecken. På den första dagen skulle de 19 tidigare kroatiska bidragen i ESC framträda med sina låtar och tittarna skulle då få rösta fram tidernas vinnare. Den andra kvällen skulle sedan helt tillägnas Nina Badric och prominenta specialgäster. HRT ändrade dock i programmet och ställde in den första kvällens evenemang. Det blev således enbart en helkväll helt i Nina Badrics tecken. Hon framförde en hel del egna låtar men också exempelvis en duett med Hari Mata Hari (där dom sjöng Lejla - en av de senaste årens absolut bästa ESC-låtar i mitt tycke) men även Bosniens representant i år (MayaSar) framträdde med en av Badrics gamla låtar. Makedoniens representanter i år, Kaliopi, och Montenegros, Rambo Amadeus, var också närvarande under kvällen (ingen av de tre nationerna har ännu valt låt till respektive artist). Hela showen avslutades med att det avslöjades vilken låt som skulle få representera Kroatien i år och det blev något av en skräll. "Nebo" som bidraget heter, släppte Badric på skiva redan i november 2011.
Det är alltså ingen direkt duvunge som Kroatien valt till sin representant i år. Nina Badric är väletablerad, inte bara i sitt hemland, utan också en stor stjärna i Serbien, Bosnien, Slovenien och Montenegro - ja i stort sett i hela forna Jugoslavien. Och det var just under den tid som Kroatien var en del av Jugoslavien som hon föddes då kvinnan i fråga idag är 39 år ung.
Hon föddes, och växte upp, i Zagreb och kom tidigt in på den musikaliska banan. Som nioåring gick hon med i skolans kör och introducerades tidigt även till gospel. Under tonåren sjöng hon till största delen i olika körer men när hon i början av 1990-talet upptäcktes av den stora kroatiska sångaren Dino förändrades hennes karriär totalt. Tillsammans med Dino, och de stora namnen inom kroatisk musikproduktion, arbetade hon fram sitt första studioalbum "Ljubav i bol" och ända sedan dess har hon varit en av de populäraste sångerskorna i Kroatien.
Tidigt kom hon in på dance-scenen och gjorde en del låtar som bäst passar sig för dansgolven runt om i Europa men hennes repertoar breddades då hon senare började fokusera mer på soul, r'n'b och pop. Hon har även arbetat en del som modell och är en av de absolut största stjärnorna på Balkan.
Nebo, som betyder himmel på kroatiska, är en sådan ballad som är som gjord för att jag ska tycka om den. Med hennes kraftiga stämma så för hon fram denna låten på ett behagligt sätt i tre minuter. Just att den sjungs på kroatiska är, i mina ögon, ett gigantiskt plus då det ger en helt annan känsla. Ni vet hur det brukar låta om någon med halvknackig engelska försöker överföra känslan från sitt originalspråk - nej tack. Så jag hoppas innerligt att Nina Bedric behåller denna på kroatiska för då kan det gå bra. Men det är nog inget som jag ska oroa mig för då Kroatien sjungit sina låtar på just kroatiska ända sedan 2004. Så oddsen bör tala till min fördel.
Att låten faktiskt släpptes redan i november är ju absolut en fördel för Kroatien i år. Albumet, med samma namn, som spåret låg på har ju naturligtvis sålt stora upplagor i Kroatien men också i alla andra länder där hon är stor. Om detta är tillåtet enligt ESCs stadgar vet jag faktiskt inte men det har säkerligen HRT kollat upp i förväg och landet lär inte riskeras att diskas för detta.
Efter att uttagningarna till ESC börjat med en del halvmesyrer till låtar så börjar det nu arta sig lite. Eller så är det jag som börjar bli mer och mer positiv eftersom vi går mot ljusare tider. Hursomhelst så ska även Nina Badric få ett poäng av mig. Detta är en sådan låt som jag skulle vilja ge en halvpoäng till eftersom den balanserar precis mellan två siffor. Men jag är på bra humör idag och låter den krypa upp ett halvt pinnhål och ger låten, på en femgradig skala, följande poäng:
4