Nu jäklar presenteras bidragen på löpande band mina vänner. Det är väldigt intensiva dagar nu såhär i slutskedet av alla nationella uttagningar. Men jag kan inte säga något annat än att jag älskar det. När jag skriver dessa, varierande långa, referat om årens bidrag till Eurovision Song Contest så passar jag faktiskt också på att lyssna på andra låtar som tävlat i de nationella uttagningarna men som inte lyckades kamma hem segern i respektive nation. Och jag får medge att det produceras otroligt många bra låtar runt om i Europa - alla med hoppet om att få en gratisbiljett till Azerbajdzjans huvudstad Baku.
Efter att ha haft en del låtar som valts ut internt är det dags för en hederlig nationell final. Vi fortsätter vår vandring i de östra delarna av Europa och har nu kommit till Bulgarien. I Bulgarien gick uttagningen till som på så många andra platser i Europa. Först semifinal och sedan en final där juryn hade 50% av makten och Tv-tittarna 50% (genom sms, telefon och internet). Den bulgariska finalen, som arrangerades av TV-bolaget BNT, skulle bli så pass spännande som det bara kan bli.
Fram till början av november förra året kunde vem som helst skicka in sitt bidrag i hopp om att bli uttagen till semfinalen. En expertpanel bestående av prominenta musiker och mediamänniskor fick äran att plocka ut 60 bidrag i ett första steg. Dessa 60 bidrag fick sedan framföra sitt bidrag live inför panelen där agnarna skulle skiljas från vetet och resultera i 22 semifinalister.
Semifinalen ägde rum den 14 januari och utav de 22 bidragen skulle 12 få den gyllene biljetten till den stora finalen drygt en och en halv månad senare. I semifinalen hade expertpanelen och tv-tittarna lika mycket makt och rösterna fördelades enligt ett klassiskt 50/50-koncept. Sedan slogs poängsummorna ihop för att plocka fram de tolv finalisterna. Dock med ett undantag - det bidrag som expertpanelen respektive tv-tittarna tyckte var allra bäst gick direkt till final och de övriga tio bidragen var de med högst sammanlagd summa (expertpanel + tv-tittare).
I onsdags ägde så finalen rum i Sofia och som jag skrev ovan så skulle det bli en otroligt spännande och jämn final - precis som det skall vara. I finalstartfältet fanns, för oss i norra Europa, inga större namn men jag tycker personligen att där fanns en hel del bra bidrag som bulgarerna skulle kunna skickat till Baku.
Precis som i semifinalen så var röstningen uppdelad lika mellan juryn och tv-tittarna. De tolv bidragen framfördes i direktsändning och sedan var det bara för det bulgariska folket att lägga sina röster antingen via sms, via internet eller genom att ringa. Omröstningen var av hederlig ESC-anda då poäng delades ut enligt 12-10-8-7-6-5-4-3-2-1-modellen - både från juryn och från tv-tittarna.
När juryn hade angett sina röster så var det gruppen New 5 med "Chance for better life" som ledde tätt följd av förhandsfavoriten Dess med "Love is alive". Trea kom Sofi Marinova med sina åtta poäng. Tv-tittarna skulle nu avlägga sina röster och dom var inte helt ense med juryn utan hade Sofi Marinova som favorit vilket gav henne en totalsumma av 20 poäng. Det bulgariska folket hade sedan juryfavoriten New 5 på tredjeplats vilket gav gruppen 20 poäng. Dött lopp i finalen alltså.
Men som tur är så fanns det regelverk även för detta scenario. Enligt regelboken så skulle vinnaren utses av det bulgariska folket vid ett oavgjort resultat. Och eftersom Sofi Marinova fått flest röster av alla 12 bidrag så tog hon hem hela tävlingen och får alltså äran att representera Bulgarien i ESC 2012. Resultaten visade på en jordskredsseger då Sofi Marinova fick hela 6 910 SMS-röster mot tvåans 3 730.
Denna Sofi Marinova som är väl bekant i Bulgarien och omåttligt populär. Hon är född 1975 och är av romskt ursprung och det är något som har påverkat henne under sin musikaliska uppväxt. Hon anses vara extremt begåvad och har ett röstspektra som täcker hela fem oktaver. Precis som de flesta artister som kommer från de östra delarna av Europa så har Sofi Marinova deltagit i flertalet olika musiktävlingar runt om i regionen. Det som är utmärkande med Sofi är hennes romska ursprung och hon har även vunnit tävlingen "Song of the Gypsy" vid flertalet tillfällen.
I ESC-sammanhang är hon vad vi i Sverige kallar för en schlagerveteran. Hon ställde upp i den nationella uttagningen 2005 i duett tillsammans med den lika folkkära manliga artisten Slavi Trifonov. Men det deltagandet kantades av något som kan kallas för skandal då Trifunov helt plötsligt valde att hoppa av tävlingen, i direktsänd final, eftersom han ansåg att telefonregistreringen var manipulerad och påverkad av en stor telefonsponsor. När resultaten offentliggjordes visade det sig att Marinova/Trifonov förlorat finalen med enbart 76 rösters marginal till förmån för gruppen Kaffe.
År 2007 var hon tillbaka i den nationella uttagningen men lyckades heller inte denna gång att få äran att representera sitt land i Europa utan hon fick tålmodigt vänta till i år, 2012.
Hennes bidrag, "Love unlimited", är egentlige Eurovision-musik personifierad om jag får generalisera. Eller vad säg som att låten framförs på bulgariska. På arabiska. Och på azerbajdzjanska. Och lite grekiska. Plus en del engelska. Och kryddad med lite franska. Lägg därtill serbokroatiska. Plus spanska. Och turkiska. Avsluta med lite italienska. Och toppa det hela med romani. Voilá! Hela Europa på tre minuter.
Det är en låt som är som skriven för alla nattklubbar och när jag hörde låten första gången blev jag inte förvånad. Precis sådan här musik tyckte jag att Bulgarien skickade varje år. Det var liksom typiskt Bulgarien och Island - om ni förstår. Men vid en närmare efterkontroll så kan jag konstatera att så inte varit fallen för Bulgarien. Dom har faktiskt haft en ganska så bred repertoar på bidragen som skickats runt i Europa. Men ändå så känns det så Bulgariskt så rätt.
När jag sökte på YouTube efter låten fick jag upp ett liveframträdande. Jag pluggade in hörlurarna och surfade runt lite på andra sidor för att få ett intryck av låten utan att se framträdandet. Nästan omedelbart insåg jag att det inte kunde vara ett liveframträdande jag lyssnade på. Det lät för bra helt enkelt - rent röstmässigt. Men jodå. Det var så live det kunde bli. Herrejävlar vad hon i så fall lyckas med detta låten. Det är precis en sådan låt som 99,9% av alla artister skulle falsksjunga sig igenom och bara ta kål på den. Audiotunad så skulle det låta lika perfekt för alla.
Men Sofi Marinova - hon kan fanimej sjunga! Det märks att hon har ett brett spektra i sin sång och hon är som klippt och skuren för denna låten. Under Eurovision-veckan kommer låten att spelas flitigt på alla klubbar runt om i Baku och det kan möjligen vara som så att det blir en publikfavorit. Club ut i fingerspetsarna och det är så otroligt modernt. Jag gillar låten enormt mycket även om jag saknar fotstampsvarningen.
Men då har vi kommit fram till ett problem. Bulgarien tävlar i semifinal nummer 2. Precis samma som Sverige. Och eftersom jag är säker på att Loreen vinner den svenska uttagningen så kommer hon alltså få slåss om samma röster med Bulgarien. Det är samma typ av låt och jag tror att båda kan gå hem i Europa. Varför kunde inte Bulgarien ha lottats till den första semifinalen? Då hade allt varit så mycket enkelt.
För att försäkra mig var jag tvungen att gå in och lyssna på Loreens "Euphoria". Phew. Hon är bättre. Hennes låt är bättre. Det står jag för. Även om Sofi Marinova också är bra så har Loreen det där lilla extra - både i låten och i framförandet. Hon har inget att hämta rent röstmässigt mot Sofi men helhetskonceptet talar till Loreens fördel. Så om vi ska övergå till poängsättningen för Bulgarien i år så har jag kommit fram till ett resonemang. Jag ger som 4,49 i poäng. Och eftersom jag avrundar till hela tal så kan ni redan nu räkna ut vad hon får av mig. Hur mycket jag än vill sätta en femma på henne så kan jag inte det eftersom jag tycker att Loreen är bättre. Så Bulgarien, varsågoda:
4