Om ni hängt med i de tidigare inläggen om de bidrag som är klara till Eurovision Song Contest i Malmö har ni kanske lagt märke till att det händer att jag har höga förväntningar på några länder. Nationer som brukar skicka musik som håller en ganska så hög standard och som åtminstone tar tävlingen en anings seriöst. Naturligtvis kan detta vara raka motsatsen ibland också. Nationer som år efter år skickar iväg, rent ut sagt, skit och som uppenbarligen inte har några som helst intentioner att ta hem tävlingen.
Malta är ett sådant land. Det var bra många år sedan jag kände att Malta hade något vettigt att komma med och liksom mest sett ESC som men möjlighet till en gratis marknadsföringsplats för det lilla bortglömda öriket. Så ja, när jag såg att Malta var näst på tur så drog jag en liten suck och tänkte att det var något jag var "tvungen" att ta mig igenom. Och ja, det är ingen vinnarkandidat i år heller men vi snackar om en rejäl uppryckning till en låt som jag faktiskt finner lite trallvänlig!
Det ansvariga TV-bolaget på Malta, PBS, satsade i år skandinaviskt med mottot "less is more". En semifinal och en final som båda gick av stapeln under samma helg 1-2 februari där målet var att skicka iväg ett bidrag till Malmö i maj. 24 låtar i semifinalen skulle bantas ner till 16 finalister och återigen så kändes den första rundan i uttagningen något meningslös i mina ögon. Lika bra att köra en final med 24 bidrag så slösar man inte med någon onödig TV-tid här inte.
Regelverket på Medelhavsön är inget komplicerat: både inhemska och internationella textförfattare får lov att ställa upp så länge artisten eller gruppen är maltesisk. Inga krusiduller. Detta ledde visserligen till att det, helt traditionsenligt nuförtiden, fanns svenska upphovsmän i startfältet och då, helt traditionsenligt nuförtiden, Thomas G:son inkluderat. Men även en viss svenskboende Kevin Borg var med i startfältet och då som både upphovsman och artist. Om honom har jag anledning till att återkomma. G:son har dock sin överman på Malta då Gerard James Borg hade ett finger med i spelet i minst 7 av de 24 semifinallåtarna. Men med tanke på Maltas inhemska befolkningsstorlek är det kanske inte så konstigt.
Finalen avgjordes både med hjälp av en jury och telefonomröstningar, dock i en lite mer ovanlig proportion än brukligt. Fyra internationella jurygrupper och tre inhemska diton delade ut 1-8, 10 samt 12 poäng helt enligt tradition. Men när det var dags för malteserna själva att säga sitt så var det inte i jämvikt med 50/50 utan hela befolkningen fick också dela ut 1-8, 10 och 12 poäng såhär pratar vi inte jämvikt utan bara 1/8 av den totala poängsumman. Och detta skulle få en absolut avgörande betydelse.
Samtliga jurygrupper, förutom en, delade ut tolvpoängaren till en och samma artist - Gianluca Bezzina. Av den sjunde jurygruppen fick han 10 poäng. Detta gjorde att tävlingen var avgjord redan efter juryns röster eftersom han nått upp till 82 poäng och tvåan, Kevin Borg, "bara" hade 68. Oavsett hur folket röstade skulle Kevin Borg maximalt kunna komma upp till 80 poäng. Och ja, tittarnas val föll absolut på Kevin Borgs bidrag "Needing you" - men vad hjälpte det? Gianluca Bezzina fick å andra sidan 10-poängaren av malteserna och fick äran att skickas till Malmö som en överlägsen totalvinnare. Hade folket haft lika mycket att säga till om som juryn hade utgången möjligen varit annorlunda.
Den här Gianluca då? Jo, en 23-åring som inte bara försörjer sig som sångare och musiker. Han är dessutom doktor, vilket absolut inte kan undgås att anses effektivt då han som sagt bara är 23. Men frågan är om sjukhuset får läggas lite på hyllan nu när han lyckats nå lite framgång i sin musikkarriär? Han kommer från en stor syskonskara där han faktiskt slog sin egen syster på fingrarna i den nationella finalen. Bezzina är skolad via pianolektioner till barnkörer och är idag frontsångare i den maltesiska gruppen Funk Initiative som har rönt lite framgångar på den inhemska marknaden. Det märks också på liveframträdandet att Gianluca har en röst som får klassas som absolut godkänd.
Låten "Tomorrow" är en trallvänlig liten dänga. Tänk er Jason Mraz eller Ed Sheeran och ni är inte så långt ifrån. Lägereldsgitarr på sommaren ligger också ganska så nära till hands. Med en refräng som sätter sig utan att vara en plåga så får jag ge Malta lite beröm jämfört med de senaste årens bidrag som låtit i stort sett samma sedan typ 2006.
Den har absolut inte Det som gör att den kommer att vinna hela tävlingen och jag är i dagsläget tveksam till om den ens tar sig till final. Det är lätt att den försvinner in i mängden och glöms bort ganska så fort. Men jag kan ändå tycka att där finns något visst i den och hade det inte varit för att vi inte har något intresse av maltesisk musik här i Sverige tror jag till och med att den skulle kunnat vevats några varv på svenska radiostationer.
Något som också är till låtens nackdel är framförandet. Här kan Malta jobba på rejält för att få fram en bättre scenshow och därmed förbättra oddsen något. Ja, det är en låt som det är svårt att göra något spektakulärt kring om man ser till ett livefrsamträdande men fan, man blir uttråkad av att titta på bidraget och det renderar ju inte några bonuspoäng. Jag vet att det är cliché men kanske kan man satsa på något strandtema eller liknande. Det är i alla fall de vibbar jag får av låten.
Så summeringen säger att Malta är på rätt väg med detta även om det långt ifrån kommer räcka till en seger. Men ett litet steg är bättre än Fabrizio Faniello...
Första lyssningen 3
Femte lyssningen 3
Liveframträdande 3
Scenshow 2
Radiopotential 4
Liveframträdande
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=_XVmeA3pPpA]
Studioinspelning
-