Barfotaremissen i sin helhet.
Remiss – förslag till ändringar av barfotaregler
Svensk Travsports förtroendekapital är vår viktigaste tillgång. Våra kunder hästägarna och spelarna liksom våra huvudleverantörer; licensinnehavarna och uppfödarna, ska alla kunna känna förtroende för oss. Det gäller också att samhället i stort litar på oss. Inte minst i djurskyddsfrågor. Svensk Travsport jobbar hårt för att vår sport ska vara tillgänglig för alla, att den är så rättvis som möjligt och att hästen alltid sätts i centrum i en sport där vi jobbar tillsammans för att behålla och stärka förtroendekapitalet.
I det här arbetet har vi stött på problem som måste lösas och har därför tagit fram två förslag. Vid en snabb anblick kan det se ut som två ytterligare förbud. Men det är inte så vi ser det. Vi ser det som en förbättring för hästarna och för våra kunder hästägarna och spelarna och gentemot samhället (där nya kundgrupper väntar) en förstärkning av vårt förtroendekapital. Som en bonus ges banorna möjlighet att spara pengar och miljö.
Vi behöver er hjälp för att komma vidare och skickar därför ut förslagen på remiss. Återkoppla genom din BAS-organisation eller om du tillhör en bana eller ATG via e-post till
[email protected] Första diskussionen tar vi med BAS i Samverkansgruppen för hästvälfärd den 13 maj. Den 14 maj diskuterar vi frågan på VD-mötet. Vid dessa möten kommer vi överens om en process för hur vi ska jobba vidare.
Förslag 1: Skor på för tvååringar
Idag: Tvååriga hästar får idag tävla med den balans som tränaren bestämmer. De allra flesta körs med skor, men vi ser också varje år tvååriga hästar som tävlar barfota.
Problem: Hästar är individer och det finns skillnader men de allra flesta tvååriga hästar har inte vuxit klart. När man i tanke och i vissa fall även handling maximerar hur hästen utrustas (barfota, jänkarvagn) i tvåårsloppen så tenderar hastigheten i loppen att öka vilket kan vara skadligt för hästen. Barfotabalansen i sig är inte boven utan det faktum att hästarna kommer ned i hastigheter deras kroppar inte är mogna för. Det blir också en ökad press på tränare när kollegor i intervjuer pratar om eventuell barfotabalans för sin tvååring.
En hornkapsel växer långsamt. I tvåårsåldern är hoven och kroppen i övrigt inte alltid i fas vilket gör att en del tvååringar har för lite och kanske för mjuk hov i förhållande till kroppsvikten för att kunna tävla barfota.
Förslag: Vi inför i reglementet att alla tvååriga hästar ska tävla med skor på hovarna redan från 2014.
Konsekvensanalys: Mycket få hästar påverkas eftersom så få tvååringar tävlar barfota. Av samma skäl påverkas rimligen inte heller tränarnas och ägarnas ekonomi av förslaget. Förslaget har ingen effekt på banornas ekonomi utan är enbart en djurskyddsförebyggande åtgärd vilket är positivt i sig självt men också bra såväl medialt som ur samhällsperspektivet.
Förslag 2: Skor på under vintern
Idag: Många treåriga hästar tävlas barfota året runt.
Problem: Vi bedömer att barfotatävlande på vintern innebär en ökad skaderisk. Det beror sannolikt på att banans kvalitet blir mer svårbedömd. Banan är ofta lös ovanpå och hård under. Vintertid kan också risken för osynliga ojämnheter längre ner i bankroppen öka.
Den gångna vintern var den mildaste på länge. Många banor var mer höst- och vår- än vinterlika. Vet vi att alla vintrar i framtiden kommer att bli likadana? Nej, alla vintrar är olika och har dagar med väderlek runt nollstrecket som är svår att förutspå. Det här gör banarbetarnas jobb svårare. Alla banor, förutom de allra längst norrut, försöker hela tiden att ta fram barfotabanor då de upplever att trycket från hästägare och tränare är att valfri balans är ”så det ska vara”. Att jobba på det här sättet är dyrt och tidskrävande. Det kostar pengar i form av extramaterial och det kostar tid när inte bara banan utan också stallbacken (även under sträng vinter) ska vara barfotaanpassad. Observera att både djurskyddslagstiftningen och SÄBA kräver att hästarna ska kunna röra sig säkert på stallbacken vid halka. Det innebär antingen ordentlig halkbekämpning eller skor med brodd. Totalt kostar detta massor och extrapengarna tas från den totala budgeten, det blir mindre pengar över och således också mindre prismedel.
För spelarna är vintertid ett stort aber. Tränare anmäler ofta sina hästar barfota runt om, men ändrar sedan sent till skor. I vissa fall till och med efter spelstopp. Detta skapar debatt i media, spelare sprider missnöjet till andra spelare och den negativa publiciteten innebär mindre omsättning.
När förutsättningar ändras, vilket det ofta gör på vintern, finns det också spelargrupper som tycker att slumpfaktorn blir för stor. Konsekvensen kan bli att de avstår helt från att spela.
I det nya anmälningssystemet (lanseras senast 150101) är planen att tränaren redan vid anmälan preliminäranmäler hovbeslag. Tränaren gör den definitiva anmälan av hovbeslag tidigare än i dag. Detta för kundnyttan. Att kundgruppen spelare i god tid före loppet ska veta vad som gäller. Det är inbjudande, proaktivt och spelstimulerande. Om vi i det läget fortsätter ha fri balans under den svårförutsägbara vintern, blir det en närmast ogörlig uppgift för tränaren att i god tid ha bestämt sig om hästen ska tävla barfota eller skodd.
Dagens modell är inte rättvis. När banorna verkligen försöker få till barfotabanor så missgynnas ofta hästar som går med skor och brodd. Särskilt besvärligt blir det om banan är väldigt löst ovanpå då brodden helt enkelt inte når ned till fast mark.
Förslag: Vi inför i reglerna att mellan den 1 december-28 februari (alternativt 15 mars) måste hästar tävla med skor på hovarna i hela landet.
Konsekvensanalys: Alla hästar som tävlar under barfotastoppet omfattas naturligtvis. Dock inte så mycket som ett åretruntförbud skulle innebära då färre hästar tävlar med barfotabalans vintertid. Många tränare har alltså redan anpassat sig till vinters svårigheter.
Prestation: Rekordtiderna kommer att bli långsammare för vissa hästar som verkligen är beroende av barfotabalans.
Djurskydd: Sannolikt minskar antalet hovbensfrakturer och blödningar som orsakats av att oskyddade hovar överbelastats på ojämnt hårda underlag. Detsamma gäller kross- och mjukdelsskador som orsakats av halka eller bristfälligt fäste. Utöver djurskyddsvinsten minskar därmed också veterinärvårdsbehovet. Vi bedömer dock att det finns risk för en ökning av ytliga strykskador orsakade av skor eller brodd men att den typen av skador är relativt ofarliga och att detta inte bör påverka ett beslut. Ytliga strykskador kräver sällan veterinärvård. Banorna kan i stora delar av landet bli hårdare. För sulkysporten innebär det mindre problem än för monté där ryttarens vikt ytterligare påverkar hästens hållbarhet negativt. En hårdare bana kan delvis kompenseras med beslag såsom PG-skor och Flapskor. (En lös och något djupare bana är svårare att kompensera för med exempelvis beslag. Den typen av underlag ökar risken för mjukdelsskador.)
Ekonomi: Vi bedömer att kostnader för verkning och skoning inte kommer att öka. En normalvinter minskar arbets- och materialkostnaderna för banorna med x miljoner. Besparingen kommer att variera mellan banorna.
Miljö: Förslaget ger också miljövinster då transporter av material samt körtimmar för banhållningsfordon minskar och därmed också utsläppen av koldioxid mm. Saltanvändningen minskar vilket är positivt ur ett miljöperspektiv.
Spel: Ökad förutsägbarhet
Lika villkor: Förbättras över hela landet.
Administrativ börda för tränare: Minskar vintertid då skorapportering inte behöver göras.
Hur har omvärlden gjort? I Frankrike har man gått ännu längre och förbjudit barfotakörning året runt för två- och treåringar av djurskyddskäl. I övrigt känner vi inte till att andra länder infört begränsningar för barfotatävlande men frågan har varit uppe för diskussion i UET:s animal welfare committé och lär dyka upp igen då Frankrike driver den.
Vi ser fram emot att få ta del av era synpunkter, funderingar och alternativa förslag
Med vänliga hälsningar
Solvalla den 5 maj
Johan Lindberg Göran Åkerström
Tf. Generalsekreterare Chefsveterinär
Svensk Travsport Svensk Travsport