Citat:
Ursprungligen postat av Wolfman
Dostoyevski, Spelaren.(Fritt efter  Det är så djävla enkelt att vinna, det är så skrattretande enkelt att vinna, jag har kommit på det nu. Jag har det. Det enda som gäller är att vänta, abslout inte spela varje gång. Vänta tills det är dags, vänta, då kan man inte förlora.
Nu gällde detta roulette och Dostoyeski hamnade i ett källarhål. Han kunde inte vänta, trots allt.
I ATG-travets värld gäller det att vänta på alla möjliga sätt, överväga allt som kan gå emot en. All information finns om bana, väder, kuskstatistik, form och allt annat som vi vet. Ett riktigt bra spel som t.o.m. Dostoyevski hade väntat ut var Brenne Rön på Romme, till ett tilltalande odds trots ATGs förbannade procent och sosseskatt. Så man får bara ta att Wingelholm efter galopp med sin chanslösa häst gick upp och pressade på Brenne Rön. Shit happens. Det var ett bra spel som hade väntats ut och rouletten hamnade på nummer noll grön.
Kommunalaren Udine Celeber borde väl däremot satts på väntan med tanke på ban- och väderförhållanden, ingen given spets, ett sto, med inte så mycket pengar på sig i ett getingbo, upphaussad av en spelläggare som ville ta revansch på ett nyss misslyckat spel, lite Dostoyevski utan väntan.
Jag tror inte Dostoyevski hade spelat V75 speciellt ofta om han hade fått chansen -- om han hade hållt sig till att spela på väntan. 50 veckor av 52 ser man att det är ett omöjligt spel och avstår -- om man inte är en idiot i en källarhåla.
Men vi måste ju anta att spelaren likt Sisyfos är lycklig efter dagens slut när han har arbetat och svettats hela dagen med att rulla upp stenen som när den levererats kl. 16.20 börjar rulla tillbaka igen och det hela börjar om. |
Kul att du nämner Fjodor Dostovjevskij, minns att jag kämpade mig igenom
”Bröderna Karamazow” i gymnasiet.
Gillade att läsa men föredrog samtida författare.
Försökte mig på att läsa Jon Fosse(senaste nobelpristagaren i litteratur)
roman ”Morgon och kväll” under julledigheten. Ett hibernaltrampande rakt igenom (Hibernaltramp var en biverkan av antipsykotisk läkemedel).
Patienten försökte gå framåt men stod bara och trampade på stället, utan att
röra sig en millimeter framåt. Seg är bara förnamnet.
Kanske skulle Westholm käkat lite Hibernal efter galoppen, istället för att tokköra
sitt favoritspelade kallblod i dödens på Brenne Rön, han måste ha förstått att
loppet redan var förlorat efter 20 m galopp?
En helt ofattbar styrning som bara kunde resultera i oplacerad och ny galopp.
Trist för oss som valde att spika Brenne Rön och kul för gängen som satte 7:an.
Årets första vettlösa styrning på V75, denna gång signerad av Jörgen Westholm.
Hur f.. tänkte Jögge, troligtvis inte alls?
”Spelaren” gissar jag utspelar sig i någit feberliknande tillstånd, jag ger den
världskända roman en chans, efter upplevelsen Fosses ”kemiska lobotomi”
roman.