Det där med motspel är något jag verkligen aldrig har förstått. Vad ska man med det till? Snacka om att slösa bort den eventuella edge man har genom att när man väl är rätt ute börja ösa pengar på att säkra upp den eventuella vinsten man kommer göra med hästar man inte tycker är spelvärda. Visst händer det att jag spelar något helt annat på DD än V64 t ex, men då är det ju för att det framkommit info som ändrat förutsättningarna radikalt eller att oddsen är helt andra jämfört med hur de såg ut på streckspelet. Inte för att säkra upp pengarna tillbaka "bara för att". Som att spela inte för att klara ett nollsummespel bara för att. Ungefär lika korkat som att ta försäkring i black jack. Klarar man inte att ta att insatsen är förverkad ska man inte pyssla med trav.

Med det sagt vet jag ju att det är många spelare som tänker på det viset och som lägger pengar på de hästar man inte har mot slutet av omgången för att säkra upp vinst (oavsett om det har med kassaflöde eller annat att göra). Samtidigt är det nog just den kategori av spelare som inte är kloka nog att sätta sig in i reducerat spel överhuvudtaget. Så att jobba fram just den funktionen är jag ganska säker på att det är ett uppenbart fall av att kasta pärlor för svin.

Om man nu hade haft råd att lämna in exakt det man såg som spelvärt så hade väl motspel inte varit någon större grej. Men jag tror att de flesta tvingas göra en del "prioriteringar" i systemet för att det skall vara möjligt att lämna in. Lite tuffare ABC-krav, en extra utgång, en begränsning av hur många Örjan får vinna eller vad man nu gjort.

När vi då kommer till sista avdelningarna på V75 eller V86, och ser att spiken, ramen och villkoren har hållit, är det då fel att gå in och med vinnarspelets hjälp lätta på ett villkor. Spela Örjan som finns med i ramen, men redan har fyllt sin villkorskvot. Spela de där C-hästarna som det inte får vinna fler utav. Spela dem där som inte finns med i utgången.

Sedan är det naturligtvis så att potentiella storvinster inte kan säkras upp via interventioner på toton. Varken potten eller den egna kassan räcker till, och det finns alltid en risk för dött lopp och liknande som kullkastar alla planer. Jag har dock känt mig tillfreds med att veta att om Örjan vinner sista så får jag 5 lax i handen + lite från sexor och femmor på V75. Vinner inte Örjan sista så sitter sjuan, och det blir 30 laxar.

Motspel har ju flera anledningar så du behöver inte skämmas för att du förordar det, inte ens om du blir påhoppad av en teoretisk spelteoretiker:

- utdelning och därmed spelvärde är svårt uppskatta korrekt och det "slutliga" oddset kan visa sig annorlunda mot vad du trodde när huvudspelet lades

- förutsättningarna, och därmed spelvärdet, kan ha förändrats från spelstopp för huvudspelet till ev motspel kan göras

- motspel kan i sig vara en del av övergripande strategin redan från början utifrån riskbenägenhet och spelkassans storlek.

Tycker det är ordet motspel som blir fel, medspel är kanske bättre!

Beroende på hur kraven ser ut och hur hårt spikar är spelade så vet man oftast i vilken storleksordning vinsten kommer att hamna om man sätter alla rätt.

T ex på spel som V5 på lördagar går det absolut att tänka sig att det finns riktiga högoddsare i V5-5 som jag struntar att betala för på V5-systemet även om jag tror att de har en anständig chans att vinna. Dessa spelar jag istället vinnare på om jag är kvar. Om jag inte är kvar inför sista så har jag ju sparat in V5-insatsen på dem och om jag är kvar så räcker vinnarpotten till för att tåla mina "garderingsspel". Detta gäller särskilt om jag har spikat en eller två stora eller halvstora favoriter.

Om jag har chansspikat hästar med lägre spelprocent så blir läget ett annat. Då kommer skrällarna i sista att ge mig chans på "hela potten" och då räcker förmodligen varken spelkassa eller vinnarspels-potten till för att göra samma typ av garderingar.

Du har ju reducerat bort Örjan i sista av en anledning. Visst kan det ju vara så att du reducerat lite hårdare än du egentligen skulle vilja, men då får man ta och rida variansen i långa loppet istället för att motspel under vägen. Istället för att ha pengar att lägga på motspel borde du då från början använda den reduceringsgrad som ger det system du vill ha utan att kapa bort rader du egentligen vill ha med.

Hur du än vrider och vänder på det så har de pengar du lägger på motspel mycket sämre förväntad avkastning än om du skulle lägga dem på systemet. Det enda jag möjligtvis kan se väga upp fördelarna med motspel är om man har ett spelpsyke som inte tål "nära ögat" så man spelar sämre en period efter en tung torsk. Men då borde man nog försöka jobba med att hantera det bättre istället för att syssla med motspel.

Nu pratar jag alltså om motspel "för sakens skull". Om man får ett kalasodds på en häst i sista som man inte råkar ha med på streckspelet man sitter kvar på ska man givetvis spela! Och det ska man ju såklart göra även om man har med den på lappen (så länge man inte behöver bryta några bankrulle-regler).