Tydligen är kampen om rasism något som nu upptar fler och fler ledande företrädares sinnen. Det finns skäl att kritisera de flestas, i synnerhet Fredrik Reinfeldt, för deras minst sagt torftiga och världsfrånvända anslag. Invandring, migration och rasism är dessvärre kommunicerande kärl och när som enda socialdemokratiskt förslag för att mota den spirande främlingsfientligheten är folkbildning så börjar jag bli orolig över den politiska analysförmågan. En analysförmåga måste vara tillräcklig för att nå regeringsmakten men där vi inte är. För om folkbildning är det entydiga svaret som kan avges idag så kanske vi även börja fundera på orsak- och verkan samt var frontlinjen går.
Går gränsen till rasism i Ställdalen? En ort med 500 mantalsskrivna som 2012 tog emot 230 nyanlända i anläggningsboenden. En ort där Sverigedemokraterna har mer än 35 procent av rösterna, utan egen läkarmottagning, och som dessutom är rekryteringsbas för Sveriges mest kända medborgargarde?
Eller går gränsen för rasism i Stockholms stad, som samma år, med miljonen invånare tog emot 93 nyanlända flyktingar i anläggningsboenden och som i år klagar över den belastning som drygt 20 nyanlända flyktingbarn kommer utgöra på vård och skolsystemet? Stockholms stad där endast 2,3 procent sympatiserar med Sverigedemokraterna enligt senaste opinionsunderökningen men samtidigt där medborgargarden börjat organiseras på Kungsholmen som en reaktion till de kanske 300 tiggarna i Stockholms stad. Eller går gränsen till rasism i Blinkarp, Röstånga i Svalövs kommun? En ort med 880 invånare som i dagsläget härbärgerar 250 nyanlända i två boenden varav det ena skall ”förtätas” ytterligare. En ort där propaganda från Svenskarnas Parti får sitta kvar. Eller går gränsen till rasism i socialdemokratiska Surahammar som nu sagt upp avtalet med Migrationsverket att ta emot 40 nyanlända per år på grund av resursbrist eftersom Migrationsverket skickat det dubbla tidigare.
Eller kanske gränsen går i Täby, där Fredrik Reinfeldt är kanske den mest välrenommerade medborgaren. Täby har tagit emot 3 flyktingar per 1000 invånare samtidigt som Borlänges siffra är 51 I Täby hade Sverigedemokraterna stöd från 5,8 procent av väljarna i valet till EUP, i Borlänge 12,9 procent.
Mot dessa siffror så hjälper ingen folkbildning eller att släppa ut håret mot rasism. Inte heller hjälper något nyckelskrammel eller ens tårtningar av Jimmie Åkesson de 11 000 med permanenta uppehållstillstånd som väntar på kommunplacering men som fastnat i välfärdspiraternas anläggningsboenden. Detta är hårda siffror och om inte Löfven eller Reinfeldt kan begripa att det finns ett sammanhang mellan oron, och det faktiska utfallet, för att välfärdens resurser tryter för att kunna omfatta alla, och rasismens grogrund och gränser.
För vem är mest rasist? Väljaren i Borlänge och Ställdalen som per capita öppnar sina samhällen mer än genomsnittssvensken men samtidigt mer och mer glider över i Sverigedemokraternas hägn eller Stockholmaren och Täbybon som stängt sin solidaritet mest av alla men samtidigt visar upp lägst ”smittograd” av Sverigedemokrati? Vem är mest rasist? Var går frontlinjen och hjälper socialdemokraternas universalrecept ”folkbildning” till?
Frågor som jag anser att såväl Stefan Löfven som Fredrik Reinfeldt bör besvara för anständighetens skull. Innan valdagen. Utan dagens intetsägande floskler.
http://ledarsidorna.se/2014/09/vem-a...ar-rasistiskt/
