Melodifestivalen och Eurovision
 

Ja, jag vet. Det är helt värdelöst att tippa på dessa två event men jag ger det en chans. På ett annat forum så skriver jag lite om bidragen till Eurovision allt eftersom dom blir färdiguttagna och jag tänkte att jag kan lika bra publicera dom här också. För att det finns intresse för Mellon och ESC på detta forat det vet jag :)

Själv har jag ett större intresse för Eurovision än för Melodifestivalen. Jag får ju min årliga dos av musik från Balkan tack vare ESC och i år kommer Zeljko Joksimovic att tävla för Serbien så det kan inte bli något mer än succé. Hans bidrag är inte klart än men det kommer så småningom.

Jag har inte spelat så väldigt mycket på Melodifestivalen än så länge i år. Jag hade tre spel i första deltävlingen men dom sket sig allihopa så dom kan jag publicera nu i efterhand.

11 bidrag är klara till Europafinalen och jag kommer att lägga upp dom här och sedan komplettera allt eftersom. Men visst, det blir nog något om Melodifestivlan också ibland. Dock tror jag att Loreen tar hem det hela och allt annat får vi se som en transportsträcka av underhållning.

Fritt fram att skriva här för er alla men ha alltid i åtanke att musik är något ytterst personligt och vi kommer med största sannolikhet inte att vara överrens med varandra. Allt som jag skriver är min egen åsikt och håller du inte med så ge mig gärna ett argument.

Texterna som jag lägger upp är ibland ganska långa men det är för att de används till ett forum som vill ha det så. Så scrolla bara förbi om du inte är intresserad av själva musiken utan bara vill hitta oddsen :)

Eurovision, förresten, avgörs 22-26 maj så det kommer bli en del månaders ESC-tjat. Men som sagt - alla är välkomna att inflika!

https://www.sharps.se/spreadsheet/euromello <- Sheetet jag kommer att använda

De spel som jag la inför första delfinalen av Melodifestivalen är nu inlagda. Jag satta alla mina kort på ett bidrag men det sket sig - kan man lugnt påstå. :whistling:

2012-02-04 20:00

Deltävling 1 - Göteborg

Abalone Dots vs DIREKT TILL FINAL

Ja

FT

2

21.000

2012-02-04 20:00

Deltävling 1 - Göteborg

Abalone Dots vs TILL ANDRA CHANSEN

Ja

FT

2

7.000

2012-02-04 20:00

Deltävling 1 - Göteborg

Loreen & Abalone Dots vs DIREKT TILL FINAL

Ja

FT

1

44.000

Växjö och Göteborg är avklarat och imorgon är det alltså Leksand som gäller för Melodifestivalen 2012. Saker och ting börjar nu hetta till och denna delfinal är kanske den mest namnkunniga av de alla om man enbart ser till vilka artister som kommer att stå på scenen imorgon kväll:


Nu fokuserar vi på Leksand och Cirkus Ranelid. För det är väl det enda som tidningsrubrikerna handlat om denna vecka? Alla spotlights på denna man som jag gillar oerhört mycket men det känns som om fokus hamnar lite fel. Naturligtvis så kan han gå direkt till final bara för att det är han, men dom andra artisterna då?

Vi inleder med Fredrik Kempes lilla boyband Youngblood. Jag såg dom på Bingolottos Uppesittarkväll och det var ju inte direkt någon positiv överraskning. 90-tals fenomenet men snygga killar som inte kan sjunga håller i sig än idag genom skapandet av ett pojkband. När Kempe dessutom bara tar och dammar av Eric Saades “Manboy” tror han att han tar genvägen till finalen och pojkarnas skrevgreppande är säkerligen ett försök till publicitet. Men usch vad tråkigt detta är. Jag tror ärligt talat att det finns risk för att Kempe, till sin enorma förvåning, får se finalen i Globen utan sina småpojkar. Alla småflickor runt om i landet kan möjligen bli räddningen.

Årets Webbjoker-vinnare, Maria BenHajji, kommer med en smäktande ballad omringad av miljoner levande ljus. hon har kanske en fördel att komma in som webbjoker då folk redan har fått höra hennes låt men jag är ytterst tveksam till om det är tillräckligt. Dessutom så finns det en starkare och bättre ballad i startfältet vilket gör att Maria möjligen har en liten gnutta chans att ta en plats till Andra Chansen. Men väldigt, väldigt tveksamt.

Mattias Andréasson kommer med sin egenskrivna r’n'b-doftande låt som till min stora glädje är skriven på svenska. EMD-killen får vara rapp i käften då han klämt in många ord i texten och det gäller att han klarar av att leverera det live. Det tog mig faktiskt några sekunder att verkligen hör att han sjunger på svenska när jag lyssnade på SVTs tjuvlyssningsmöjlighet. Men i Mattias ser jag en stark kandidat till en direktplats till finalen och om det inte sker så är han given till Andra Chansen.

Förra året så floppade Love Generation och tog sig inte vidare från sin delfinal. I år är dom tillbaka och även denna gång med demonproducenten RedOne. Men ändå så fungerar det inte hela vägen ut. Det känns som att dom framför musik som inte passar in här. Men det gör ju inte Dead by April heller men lyckas ta sig direkt till final. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som är fel men något är det. Det finns en klar risk i att tjejerna återigen får se sig förbisprungna redan i delfinalen.

För något år sedan gjorde Carolina Wallin-Perez en skiva med enbart covers på kent-låtar och naturligtvis blev hon en personlig favorit då. Nu är det dags för hennes Mello-debut och den kommer nog inte vara någon höjdare för hennes del. Låten doftar lite kent vilket är positivt för mig men nog inte för den stora delen av den svenska befolkningen. Dessvärre så tror jag att sistaplatsen är reserverad åt min hjältinna. Allt annat än en åttondeplats glädjer verkligen mig.

Det har sagt innan och jag kan bara understryka det. Andreas Johnsons bidrag i år skriker Beautiful ones med Suede. Den som inte hör det bör gå till öronläkaren omedelbums! Andreas deltagande i Mellon brukar sluta med succé (med undantaget den gången han gjorde en duett som kan ha varit det bästa midraget i Mellons historia) och han är en av kandidaterna till Andra Chansen eller Final. Men tyvärr är det bara baserat på hans namn för det lilla jag fått höra av låten påminner för mycket om Beautiful ones.

Molly Sandén sjunger om uppbrottet med Eric Saade enligt Aftonbladet. Kanske är det så men här kommer hon med deltävlingens bästa ballad. Jag tillhör inte hennes fanskara men det är bättre än BenHajjis. Den känns modern och skulle kunna ha framförts av Leona Lewis – och det är ju inget dåligt betyg. Låten är i vilket fall som helst en potentiell direktfinalist och värt att tänka på är att det än så länge inte finns en enda ballad i Finalen eller Andra Chansen om man bortser från Thorsten Flincks dramaskådespel från första delfinalen.

Och så Björn Ranelid. Det känns mer som politisk agitation än sång om jag ska vara ärlig. I alla fall från Björn Ranelids sida. Som tur är så har han Sara Li vid sin sida som sköter sjungandet och det gör hon bra i denna tuggumipopdänga. Men så är vi där igen: Han kommer gå till finalen. Och det direkt. Han har delat Sverige i två delar och den halva som tycker om honom kommer rösta honom dit. Och det är mer än tillräckligt.

Mina spel kommer senare

Får bli snabbrekat denna gång. Alla spel från Svenska Spel för övrigt.

2012-02-18 20:00

Deltävling 3 - Leksand

Maria Benhajji vs Carolina Wallin-Perez

1

FT

2

2.470

Maria BenHajji och Carolina Wallin-Perez lär slåss om sistaplatsen och hos de flesta bookies ligger Wallin-Perez före vilket jag dock inte håller med om. BenHajji var årets Webbjoker och folket har redan kunnat höra hennes låt (även om jag inte tror att Webbjokern ses av speciellt många). Visst är det en ballad om överglänses av Molly Sandéns men jag tror nog ändå att hon kan slå Wallin-Perez. Dom som kommer rösta på Wallin-Perez är alla vi kent-fans som tyckte hennes coverskiva var bra och visst är vi många. Men nja, en coinflip till oddset 2.47 tar vi.

2012-02-18 20:00

Deltävling 3 - Leksand

Youngblood vs Björn Ranelid

2

FT

2

3.710

2012-02-18 20:00

Deltävling 3 - Leksand

Björn Ranelid vs DIREKT TILL FINAL

Ja

FT

1

3.150

2012-02-18 20:00

Deltävling 3 - Leksand

Björn Ranelid vs TILL ANDRA CHANSEN

Ja

FT

1

2.470

Tre spel på Ranelid fick det bli. Först och främst tror jag inte på Youngblood. Småflickorna kommer kanske rösta på dom men jag tror att Björn Ranelid helt enkelt tar hem denna semifinalen. Flink tog sig till Andra Chansen men Ranelid lyckas alltid på något sätt ta steget längre.
Han har som sagt delat Sverige i två delar och även om han nu kommer med en värdelös låt så kommer han att ta sig långt. Bara på grund av att det är han.
Om det sen blir direkt till finalen eller via andra chansen vet jag inte så jag kör med spel på båda alternativen.

Edit: Placeringsspelen på Svenska Spel innebär att om både Youngblood och Ranelid tar sig till Finalen ELLER Andra Chansen innebär det ett kryss och spelet är förlorat.

Underbart, detta kommer följas.... Spelar inte så mycket på Melodifestivalen själv, men när det vankas Eurovision så lär det bli en hel del spel......

Får man fråga vilken som herrn tycker är bästa låten från Melodifestivalen genom tiderna?

Varför spelar du ens då att han går till Andra Chansen om din feeling är så pass stor på att han avancerar direkt till final, är det inte mer värde för dig att bara lira på omgående finalplats till 3.15? :hattenav:

Hrm... Jag vet faktiskt inte. "Stjärnorna" med Bergman och Pontare är nog bästa vinnaren åtminstone. Sen tycker jag "Sol och vår" med Inger Berggren har härligt fotstampstempo :D
Andreas Johnson och Carola är nog bäst på senare tid men jag tror Loreen kan bli en all-time favourite! Själv?

För att folket och jag inte brukar vara helt överrens :)
Nej, detta sheet har inte alltid med det mest logiska spelsättet att göra.

Texten som är skriven är ju hämtad från annat forum (rakt av) och där tar jag ut svängarna lite i skrivandet. Mycket förklarat på kort text.

La ett spel hos Svenska Spel som ger 50% rabatt på spel på Melodifestivalen på nätet.


Direkt till final: Molly Sand./Ranelid&Li
Totalt odds: 6.50
Insats: 200 kr (100 kr när rabatten är dragen)
Möjlig vinst: 1 300 kr

Tror mycket på Youngblood ikväll, kanske inte de bästa rösterna men de har en bra låt som många unga tjejer kommer sms-rösta på. Tro mig!:)

Sen så kommer det att stå mellan Molly, Andreas och Björn om vem som tar den sista finalplatsen, otroligt svårt måste jag säga men jag har en känsla på Andreas Johnson. Har en bra popdänga och brukar gå bra i Mellon.

/Lycka till!

Okej, fina låtar det. För mig är valet SJÄLVKLART!

http://www.youtube.com/watch?v=OkMI1H_in_g

Fredrik Kempe, den äckliga låttjuven, norpar i år av sig själv! dessvärre kommer det att funka och Youngblood går direkt till Globen.

Sen kan det vara dags för en ballad...Molly Sandén, som åldras väl:thumbup: kan mycket väl glida in till Globen. För förutom Ranelid så är detta ett väldigt trött startfält, Andreas Johnsson....snälla ge upp:gun_bandana:

Alltså:
Youngblood/Molly direkt till globen till 2,85.

Ranelid...finns inga ord, eller tankar, som kan beskriva det där...är helt apatisk. Men hur som krävs det en riktig man för att göra det han gör....hur nu det går ihop:ohmy:

Åh herregud Dellgren. Blir du inte lite skakis när du ser vad du lagt dina pengar på???

http://svt.se/melodifestivalen/20120...s_eurodiscoakt

"Kärrleken ärr en lekplats förr barrn." :lol:

Eftersom forumets egen schlagerguru KingScania har delgivit oss sin personliga favorit, så vill jag inte vara sämre. Här är hon (den på den tiden) undersköna Lena PH...:p

http://www.youtube.com/watch?v=e6osYzTQMEA



:cheers:

Efter en dag på bygget kommer man hem till en aktiv Mello-tråd. Trevligt trevligt!

Den där är inte helt omöjligt. Lycka till! :)

Visst har dom chansen men jag hoppas verkligen inte det går något vidare för dom. Får hoppas på att skrällen för dagen blir att dom INTE går vidare ;)

Haha. Classic! Ja det var bra back in the days!

Sluta nu vara så positiva till Youngblood. De behöver lite negativ energi inför kvällen!

:gun_bandana:

Haha... Han är ett geni :)

Åhohoho, hoppas det kommer finnas någon lika bra låt som förra året:

http://www.youtube.com/watch?v=mRU31ieUhJM

Jag som trodde jag var ensam om att tycka den var bra förra året! :)
Men oroa dig inte. Det finns en låt som är klar som är minst lika bra. Återkommer med det senare...

hahaha har lyssnat på den säkert minst 1 gång per vecka sedan de sjöng den i Eurovision.
Något pojkband eller?!

Nja. Inte alls samma typ av låt så förvänta dig inget :) Men den är grymt jävla bra! Inget boyband utan en solokille. Äh va fan. Jag lägger upp inlägget nu.

Alltså seriöst, förstår verkligen inte detta med Youngblood .... Låten håller verkligen inte, aldrig i livet att de kommer gå direkt till final! Tror verkligen inte att den räcker till ikväll....

ESC 2012: Tyskland
 

Publicerat 12-02-17


Sådär ja. Andra finalisten klar i årets Eurovision Song Contest. Tyskland tillhör ju “The Big 5″ och är alltid direktkvalificerade till finalen så länge gällande regler gäller. Och återigen – det har INTE visat sig vara en fördel att ha denna fördelen om man ser till det historiska sedan detta begrepp infördes. Så inget tjat om det, tack.

Om ni tycker att Christer Björkman har för stor inflytande på Melodifestivalen ska ni bara veta hur mycket Stefan Raab ÄR Tysklands motsvarighet. Han handplockar kanske inte alla artister men det är han som arrangerar hela evenemanget i Tyskland och det är kanske tack vare honom som den nationell tävlingen håller så pass hög kvalitet (jämför bara med Holland som totalt saknar någon sådan beskyddande profil). Till årets tävling ville han dock ha lite förändringar så han avsade sig uppdraget som värd, producent, jurychef och mentor för artisterna! Han nöjde sig helt enkelt med att bara vara en del av juryn i år.

Upplägget för den nationella finalen i Tyskland har varierat genom åren men det nuvarande konceptet har nu funnits i ett par år. Unser Star für Baku var programmets titel i år och har pågått varje vecka sedan den 12 januari. Under de åtta veckorna har 20 artister blivit 2 och torsdagsfinalen kom att stå mellan Roman Lob och Ornella de Santis. Konceptet med Unser Star für Baku påminner lite om de olika talangprogrammen som finns där artisterna får välja egna låtar att framföra men båda finalisterna har också under vägens gång uppträtt med egenkomponerade låtar.

Roman Lob var finalens lilla favorit eftersom han vunnit de fem senaste programmen och där Ornella de Santis faktiskt bara varit tvåa en gång – i det näst sista programmet som således tog henne till finalen. I finalen fick artisterna framträda med tre låtar var. Bland dessa tre låtar skulle tv-tittarna rösta fram den bästa hos de båda artisterna som slutligen möttes i en sista final. Roman Lob gick med sig “Standing still” och Ornella de Santis “Quietly“. Genom 100% telefonröstning så avgjordes finalen till Romans fördel men segern blev nog något mindre än förväntad – 50,7% mot 49,3%.

Den 2 juli 1990 såg unge herr Roman Lob dagens ljus för första gången i den tyska staden Neustadt an del Wied. Han är fortfarande något okänd och därför finns inte så mycket att skriva om honom förrän när han som 16-åring anmälde sig till uttagningarna till tyska versionen av Idol. Han lyckades gå vidare till att bli bland de 20 sista i programmet men en infektion på stämbanden tvingade honom att hoppa av programmet.

Efter programmet valde han att satsa på sitt band , Rooftop Kingdom, där han ansvarade för sången. Men suget efter nationella TV-sändningar kom tillbaka och han anmälde sig till Unser Song für Baku. Och ja, nu vet ni ju hur det gick med det – lördagen den 26 maj står han på scenen i Baku och framför sin låt “Standing still”.

Och just denna “Standing still” är ett bevis på att Tyskland tar ESC på största allvar. Allt som oftast så skickar tyskarna bra bidrag till Europafinalen och i år är absolut inget undantag. Efter att ha haft Lena som representant två år i rad tycker jag att man gör rätt i att skicka en kille. Visserligen är statistiken för en manlig solist något vidare för ESC men traditioner är ibland till för att brytas.

Nu vill jag inte påstå att Tyskland kommer att ha något med den absoluta toppen att göra i Baku. Det är en väldigt bra låt som dom skickar men jag tror inte den håller hela vägen. Något som den däremot kommer att lyckas med är att hamna på de flesta europeiska radiostationers spellistor. För det är en modern poplåt med en väldigt bra refräng. Upphovsmännen är inte vilka som helst utan den brittiska singer/songwritern Jamie Cullum, producenten Steve Robson (som jobbat med bland annat Leona Lewis, Take That, James Blunt och Faith Hill) samt demonproducenten Wayne Hector (Pussycat Dolls, Britney Spears, Enrique Iglesias och Tose Proeski) – alla tre från England.

Det som jag slås av när jag hör låten (och det har jag nog gjort en fem-sex gånger nu UTAN att ha sett på honom eller framträdanet) är hans variation i rösten. Nog för att det är ett liveframträdande men det kan nog anas ett uns av nervositet i hans röst. Dessutom så tyckte jag i början att det lät som en två-tre olika sångare eftersom det var variation i rösten. Men ju mer jag hör på den desto mer gillar jag hans röst. Att han kan sjunga är inget tvivel och låten är så behagligt laidback.

Det saknas kanske en riktigt vass edge i låten men oj vad den är modern. James Morrison skulle kunna ha gjort denna låten. Snow Patrol likaså. Ja, ganska så många “stora” artister skulle kunna ha gjort denna låten. Och jag tror att just låtens enkelhet är dess styrka. Det finns inget överarbetat eller extremt med den. Men å andra sidan kan det vara dess svaghet också och möjligen försvinna förbi snabbt i det stora finalfältet. Men jag tycker om den i alla fall! Och nu ska jag se på honom och framträdandet också.

Tja. En ung och snygg kille med skäggstubb och tatuerat bröst. Det kan ju inte mer än gå hem i stugorna runt om i Europa. Klippet som jag såg på YouTube och som jag infogar längst ner i detta inlägg är från finalen men i första omgången. Där han sjunger en av sina tre låtar så jag ska kanske inte orda för mycket om det men jag hoppas att dom jobbar hårt med framträdandet för det var ganska tråkigt. Det är inte så mycket aktivitet på scenen men så heter i och för sig också låten just “Standing still”.

Nej, efter att ha sett framträdandet så höjdes potentialen något. Man kanske inte ska räkna bort den helt och hållet ändå? Detta kan kanske bli farligt? Av de bidrag som än så länge är klara så är detta nog min favorit (Loreen är ju inte officiellt klar än…) och man vet ju inte hur de andra bidragen kommer att låta. Fast detta är kanske en sådan typisk låt som hamnar på en tredjeplats. Det känns som om tredjeplatsen i ESC motsvarar andraplatsen i Idol. Det är dom låtarna som lyckas. För på radio kommer ni får höra denna plattan snurra. Betyget är enkelt. Att poängsätta detta på en skala mellan 1 och 5 kan inte bli enklare än: 5

Har nu kört igenom alla bidrag. Blir spel, men kommer bli live, då jag vill se framträdandena när jag spelar på detta spektakel!

Btw vet någon om bet365 kör live på melodifestivalen, samt vad för spel du brukar ha?

Överlag känns det som att det är väldigt öppet, SOM VANLIGT. Molly står ut på ett positivt sätt med sin vackra ballad, och kommar säkerligen gå direkt. Där bakom är det väldigt öppet. Tror inte alla på Kempes-småpojkar, de och Love Generation kommer dessutom att norpa en hel del röster "av varandra". Björn Ranelid samt Carolina Wallin Perez är de som känns intressanta nu när jag har lyssnat, det är på tiden att ett bidrag på svenska går direkt till finalen....

Andreas Johnsson kommer försvinna, låten håller inte, och ärligt talat, är det några mer än ensamma 40+ kvinnor med grava rödvinsproblem som röstar på honom?

Mattias Andreassons låt är alldeles för svag.... kan mycket väl hamna sist

Web-jokern, Maria BenHajii har otur, då hennes ballad ligger i fel deltävling. I denna kommer Molly plocka åt sig de flesta balladrösterna....

Återkommer eventuellt närmare matchstart ;)

Jävlar - Molly! Vilket otroligt snygg låt hon gjorde. Skulle lika bra kunna vara gjord av Leona Lewis.

Nej. Om man ser till framträdandet så hoppas jag på Molly och Mattias.

Otippat att Björn och Youngblood fortfarande är kvar.. Sånt här som gör att tävlingen aldrig får ett vettigt anseende. Tröttsamt jippo detta.

Björn är kvar med rätta. Nyskapande och poetiskt ;)

Men Youngblood? För fan. Snorungar - rösta på Molly eller Matte!

Poetiskt - kanske.
Fel forum - definitivt.

Rösterna på honom är av fel anledning och på bekostnad av någon bättre artist.

Mattias måste väl ändå ses som en större skräll än Ranelid?

SÅ UNDERBART BJÖRN!

Jag blir så förbannad att >Ranelid går till final, låten är helt bedrövlig!
Vem FAN röstar på sådant?
Är det den där jävla RixFM kampanjen att rösta på honom som gör att han får rösterna?

Det KAN inte vara låten iallafall....!

Det är hela konceptet. Mellon är så mycket mer än bara låtarna nuförtiden. Det ska vara en show, en upplevelse, en helhet.

Molly och Ranelid till final alltså.
Andreas Johnson och Youngblood till Andra Chansen.

Mattias femma. Leve Generation sexa. Carolina Wallin Perez sjua. Maria BenHajji sist.

Jag tycker nog fan att Mattias fesmteplats var den största skrällen denna deltävling.

Ranelids succé gav mig ett klirr i kassan:

2012-02-18 20:00

Deltävling 3 - Leksand

Maria Benhajji vs Carolina Wallin-Perez

1

FT

2

2.470

2012-02-18 20:00

Deltävling 3 - Leksand

Youngblood vs Björn Ranelid

2

FT

2

3.710

2012-02-18 20:00

Deltävling 3 - Leksand

Björn Ranelid vs DIREKT TILL FINAL

Ja

FT

1

3.150

2012-02-18 20:00

Deltävling 3 - Leksand

Björn Ranelid vs TILL ANDRA CHANSEN

Ja

FT

1

2.470

:rolleyes: :whistling:

:claps:

Tyst perfa! :whoco5:

Såhär i mellandagarna för Melodifestivalen slänger jag upp alla bidragen som är klara till ESC såhär långt. Det kommer bli en massa text nu men ni får helt enkelt scrolla förbi allt om ni inte är intresserade... Oddsen för lördagens sista delfinal kommer under veckan men frågan är vilka skrällpotentialer den semifinalen har.

ESC 2012: Schweiz
 

Publicerad 12-01-05


Schweiz var först ut med att välja både artist och bidrag till årets Eurovision Song Contest. Redan den 10 december hölls den nationella finalen och, i ESC-sammanhang, var det en mycket trevlig sådan. Lys Assia, den första vinnaren av Eurovision Song Contest 1956, var med och tävlade – 87 år gammal! Tyvärr var schlagertraditionen inte stark och hon hamnade på en åttonde plats i finalen (av 14) och ska jag vara ärlig var hennes “C’était ma vie” någon direkt höjdare.

Finalen avgjordes genom telefonröstning (ingen jury, alltså) och fick en ganska så spännande upplösning. 4 bidrag fick alla över 10% av rösterna men det slutgiltiga vinnarbidraget, med 17,87% av rösterna blev alltså syskonduon Sinplus med sin “Unbreakable”. Det var nästan 2 procentenheter till godo till tvåan Ivo och hans traditionellt eurovisiondöpta låt “Peace & Freedom”.

Vad är nu detta för en grupp då, Sinplus? Utanför den schweiziska federationens gränser är Sinplus kanske inte så vira kända, men gruppen har fått ett litet genomslag nationellt. Efter att ha varit i USA fick bröderna musikalisk influens och väl tillbaka i Schweiz grundade dom inFinity – deras första gemensamma projekt. Den första singeln, “Without identity”, spelades ganska frekvent på schweiziska och italienska radiostationer och gruppen deltog i en stor mängd festivaler.

Bandet bytte namn till Sinplus och för att få mer musikalisk inspiration återvände bröderna till Los Angeles där de spelade in en ny EP. Men pojkarna återvände snart till sitt hemland och fick förfrågan om att göra den officiella låten till Ishockey-VM 2009 som skulle hållas i Schweiz. Resultatet blev “Shoot” och bandet fick nu en större publik tack vare spelningarna i de olika isladorna runt om i landet.

Ivan och Gabriel beslöt sig nu för att spela in sin första fullängdare och döpte den till “Disinformation”. Skivsläppet var planerat till slutet av 2011 men vinsten i den schweiziska uttagningen till ESC gjorde att skivsläppet senarelades och är nu inbokat till den 15 januari – med “Unbreakable” som plattans stora hit.

Vad kan man då säga om denna blivande stora hit? Nja, jag tror då inte på någon stor genomslagskraft för “Unbreakable”. Jag har lyssnat på den ett par gånger på Youtube – både den officiella videon och liveframträdandet. Jag gjorde en notering om att refrängen kan kanske sätta sig hos åhörarna men nu när det har gått två-tre dagar sedan jag lyssnade på den kan jag inte komma ihåg hur den lät.

Det är en modern låt med tydliga inslag av pojkarnas inspiratörer U2. Jag tycker också att det är en liten flört med Coldplay. Men framför allt så tycker jag att den är väldigt lik the Killers “Mr Brightside”. Jag pratar inte om en ren stöld men visst är där inslag i låten som doftar ganska så mycket “Mr Brightside”?

Ett annat litet aber med den här låten är språket. Gabriel, som sjunger, för fram den här låten på ganska så dålig engelska faktiskt. Det är märkligt med tanke på att det spenderats ganska så mycket tid i USA. Det är inte i paritet med östeuropeisk horribel engelska men det är fan inget bra uttal. Ivan och Gabriel har sina rötter i Italien och frågan är om denna sång inte passat bättre på italienska? Det är svårt att avgöra men jag tror att dom skulle gett det ett försök i alla fall. Det låter dock på liveframträdandet att Gabriel verkligen kan sjunga, vilket inte alltid är vanligt förekommande i ESC-sammanhang.

“Unbreakable” är visserligen ett lyft om man ser till de senaste årens schweiziska bidrag. Ligger kanske i paritet med “Heighest heights” som Lovebugs representerade med 2009 men absolut inte i samma klass som den fantastiska “Era stupendo” från 2008 (Paolo Meneguzzi). Problemet för Schweiz är också det att i Eurovision Song Contest har landet för få “allierade” och måste förlita sig på en bra låt för att ha möjlighet att nå final. Då krävs det att övriga nationer inte är så vassa i år – tråkigt nog.

Kanske har jag fel när jag halvsågar denna låt för om man läser runt i olika Eurovision-forum så är folk lyriska över valet av låt. Det är för tidigt att säga något men det finns många som redan valt ut denna till sin favorit. Vi får se vem som har fel av mig och pöbeln.

Jag ska avsluta med ett betyg på låten också. Den är svårplacerad och lägger liksom ribban för övriga låtar som komma skall under de nästkommande veckorna. Jag får tänka lite taktiskt här nu i början och har nu valt ut följande betyg på låten (på en skala mellan 1 och 5): 2

ESC 2012: Albanien
 

Publicerad 12-01-07


Albaniens motsvarighet till Melodifestivalen heter Festivali i Këngës och hölls i år för 50:e gången. Sedan den första upplagan av tävlingen år 1962 har historieböckerna skrivits med hjälp av fusk och propaganda. Under diktatorn Enver Hoxhas regim användes tävlingen i revolutionära syften och den var hårt censurerad. Flertalet deltagare och producenter som deltog blev dömda till avrättning på grund av att bidragen eller upplägget ansågs vara för konspiratoriskt eller oliktänkande regimen.

Tävlingen har upplevt både storhet och undanträngdhet men ända sedan Albaniens debut i Eurovision Song Contest 2003 har just Festivali i Këngës varit uttagningstävlingen för landet. I år var det heller inget undantag utan finalen ägde rum den 29 december och startfältet bestod då av 20 stycken bidrag. Värt att notera är att finalen föranleddes av två semifinaler (26-27 december) och där deltog totalt 28 låtar – alltså försvann bara dryga en fjärdedel av de tävlande inför finalen.

I Tiranas kongresspalats radade alltså de tjugo finalisterna upp sig och i startfältet kunde vi bland annat hitta 2007 års vinnare Frederik Ndoci som då sjöng den överdrivet pompösa “Hear my plea”. När de tjugo bidragen hade framträtt var det en professionell jury som skulle avlägga sina röster. 7 av de 20 bidragen fick 0 poäng och då kan jag tycka att det är ett bevis på att det är för många bidrag som är med i finalen. Nu vet jag inte exakt HUR röstningen går till och vilka poäng som delas ut men mitt tips är att skära ner antalet bidrag till tio för att få lite mer spänning.

Äh, fokus på tävlingen nu. “Suus” med Rona Nishliu tog hem segern med 77 poäng – 22 poäng tillgodo till tvåan Elton Deda med låten “Kristal”. I och med detta resultat blev Albanien nation nummer två att kunna presentera både artist och låt till årets Eurovision Song Contest i Baku, Azerbajdzjan.

Vi börjar med att ta en titt på sångerskan Rona Nishliu. Född 1986 i staden Mitrovica vilken är belägen i Kosovo. Därmed blir hon den första kosovoalbanen som deltar i Eurovision Song Contest och hon försämrar inte direkt möjligheten till att få röster från, den inom ESC-sammanhang alltid förstorade, “diasporan” (dvs från de kosovoalbaner som finns utanför Albanien och Kosovo).

Hon är inte bara sångerska utan även en populär radiopratare på Radio Blue Sky i Prishtina. Hon flyttade med sin familj från Mitrovica till Prishtina när hon var tretton år gammal på grund av oroligheter i norra Kosovo. Rona fick sitt stora genombrott när hon blev femma i albanska Idol (Ethet e së premtes mbrëma) 2004 och har sedan dess släppt ett par skivor med varierad framgång.

Hon ser något annorlunda ut i sina dreadlocks vilket jag lade märke till när jag såg liveframträdandet på Youtube. Min första tanke var att “vad fan har stylisten gjort med henne”? Eurovision Song Contest är en spektakulär show och nu ska jag inte vara gammalmodig, men hon får fan skärpa sig till Azerbajdzjan om hon ska ha någon chans att avancera. Det såg rent ut sagt ovårdat och allmänt för jävligt ut (titta på videolänken längst ner så tror jag att ni förstår vad jag menar).

Låten då? “Suus” på albanska betyder något i stil med “personligt” och det kan man lugnt säga att det är. Det albanska folket har ju tyvärr inte förärats något vackert språk och ofta kan man inte se på en text hur det ska uttalas korrekt. “Suus” tror jag uttalas något i stil med “choi” för det är fanimej det enda hon sjunger hela tiden.

“Suus” är annars en manifestation för Ronas röst. Den är skriven för att hon ska kunna ta ut hela sitt sångregister. Hon är en träffsäker sångerska med just ett brett register men denna låten blir bara för mycket. Hon har själv skrivit texten och det är säkerligen bara på grund av att hon vill visa vad hon kan. Som sagt så är hon en bra sångerska men det blir bara för mycket. Lååååååånga och höööööööga toner är vad du vår när du lyssnar på denna låt. Och att lyssna på det i tre minuter får mig att fundera på lite andra viktiga saker som att “stängde jag av plattan på spisen”. Eller “den där tånageln på vänster fot ser ut att behöva klippas”.

Låten har ändå potential. Den börjar lite småtrevligt med piano och i slutet så ökar stråkarna dramatiken och jag ser ett möjligt crescendo till slut! Men vad händer då? Jo, Rona börjar ta operatoner och tar död på all dramatik och faller sedan ut i ytterligare en refräng – precis som övriga 46 refränger låtit som.

Jag tror inte det hjälper att framföra sången på engelska. Jag är en försvarare till att låtar skall sjungas på sitt originalspråk, och framför allt bidragen från Balkan, men här kan Rona göra precis hur hon vill – det kommer inte att hjälpa.

Och ska jag summera det hela så ska jag inte heller undgå hennes överdramatisering. Vid så många tillfällen är jag säker på att hon ska brista ut i gråt. Visst, jag vet inte vad hon sjunger om eftersom min albanska är begränsad, men det blir bara för mycket. Just uttrycket “för mycket” är ganska beskrivande för detta framträdandet. Och motsägelsefullt så händer det ingenting under låtens dryga tre minuter. Dessvärre hjälper det inte heller att inte titta på henne när hon sjunger.

Ni förstår kanske vart detta barkar hän. Min senaste recension var Schweiz och där skulle jag lägga ribban rent poängmässigt. Schweizarna gav jag en två och i paritet med detta bidrag är det på tok i underkant. Jag får inte lov att dela ut någon nolla så därför blir det nog inte så förvånande följande poäng till Albanien anno 2012: 1

ESC 2012: Danmark
 

Publicerad 12-01-23


Anna Bergendahl lyckades ju inte kvalificera sig till finalen för första gången någonsin i svensk Eurovisionhistoria 2010. Förra året, i Düsseldorf, klarade inte storfavoriten “Haba haba” med norska Stella Mwangi att ta sig förbi semifinalen. 2012 finns det en risk att Danmark fortsätter denna trend bland de nordiska länderna.

Den danska Melodifestivalen, Melodi Grand Prix, avgjordes i lördags i Ålborg. Även om intresset för Melodi Grand Prix i vårt grannland i väst är nästan lika stort som för Melodifestivalen i Sverige är det inte alls samma cirkus. 10 låtar togs ut till en final och inget mer, precis som vi hade det i Sverige för dryga tretton år sedan.

Artisterna presenterades den januari och till min stora glädje så skulle en personlig favorit delta i showen. Patrik Isaksson hade tröttnat på att inte lyckas i Sverige utan tog chansen och begav sig över sundet med hopp om att få representera Danmark. Tillsammans med Christian Brøns ställde han upp med låten “Venter” och det skulle visa sig bli en lyckad duett som nästan nådde hela vägen fram.

Inför finalen diskvalificerades en av låtarna efter regelbrott så när det var dags för tv-show i lördags ställde nio bidrag upp i kampen om att få åka till Azerbajdzjan i maj. Dessa nio fick alla framföra sina nummer live och sedan var det upp till det danska folket tillsammans med en expertjury att vaska fram tre bidrag som skulle gå till “Superfinalen” och där mötas mot varandra.

Till finalen gick Isaksson/Brøns, Soluna Samay och Jesper Nohrstedt. Utav dessa tre skulle det danska folket återigen rösta och på så sätt plocka fram landets representant. Denna gång fick en internationell proffsjury hjälpa till och välja sin favorit. Folket hade 50% av rösterna och den internationella juryn 50%. I denna internationella jury satt representatner från fyra länder: Norge (bland annat Alexander Rybak och Venke Knutson), Tyskland (2007 års Eurovisiondeltagare Roger Cicero bland annat), Azerbajdzjan (inkluderade fjoårsvinnarna Nikk & Ell) samt Ryssland.

Finalen blev en jämn strid där, tyvärr, Patrik Isaksson fick nöja sig med en tredjeplats med 88 poäng. Istället stod kampen mellan Soluna Samay och Jesper Nohrstedt där den förstnämnde alltså gick vinnande ur striden med 8 poängs marginal och därmed blir danskarnas representant till Eurovision Song Contest 2012 i Baku, Azerbajdzjan.

Vem är då denna Soluna Samay? Jo, det är en multietnisk kvinnlig sångerska från Bornholm. Hennes pappa är från Tyskland och hennes mamma från Schweiz men hon är född och uppvuxen vid Atitlánsjön i Guatemala. Hon föddes där 1990 men flyttade till Danmark, och Bornholm, när hon var tio år gammal eftersom hennes föräldrar köpt en gård på ön. Tack vare sina många olika nationsrötter så pratar hon fyra språk flytande och har bland annat gått på Robert Muller LIFE School i USA.

Hon deltog i danska P3s “KarriereKanonen” vilken är en möjlighet för danska band och artister att få spritt sin musik i dansk radio men det var först när hon blev aktuell för Melodi Grand Prix som hon fick sitt stora genombrott. Den danska uttagningen är inte riktigt som den svenska. Det är inte bara väletablerade artister som deltar i tävlingen utan ofta är det mer okända band eller personer som får chansen att tävla.

Låten då? Ja, jag inledde ju detta inlägg med att ge en liten fingervisning. “Should’ve known better” är en modern poplåt där introt kan misstolkas för att vara One Republics “Good life”. När jag lyssnade på låten första gången (utan att se framträdandet) så tyckte jag att låten påminde om någon annan men jag har inte lyckats sätta fingret på vilken det skulle vara än, trots att jag hört den betydligt fler gånger nu.

När jag sedan lyssnade på låten och såg framträdandet samtididgt så ändrades inte min uppfattning så mycket. Det är en ganska så “lagom” låt där det inte händer så mycket. Hon står med sin gitarr och har några musiker och körare runt om sig. Killen med cellon är lite banbrytande om man tänker på vilken stil han verkar representera. Det är inte bara låten som inte har någon nivåskillnad utan även framförandet. Det händer liksom ingenting – det är ganska slätstruket. Dock ska man ge henne lite cred eftersom hon uppenbart kan sjunga – inte alltid lika säkert i dessa sammanhang.

Jag testade ytterligare en dimension av låten genom att se på den officiella videon – det kanske skulle vara annorlunda. Nix pix. Den låter exakt likadant live som den gör i videon och i detta fall är det inte så extremt positivt. Jag återkommer hela tiden i mina tankar till att den har ett problem och det är just det där att det inte händer någonting i låten. Scenkläderna är okej, hon sticker inte ut med sitt utseende och därför kan man bara hoppas på att låten skulle varit starkare och mer genuin.

Poängbedömningen då? Ja det är svårt att ge ett rätt betyg till denna så pass tidigt när man inte hört fler bidrag än två men jag ska ju ändå hitta ett värde mellan 1 och 5. Jag kommer nog vara lite snäll här nu. Eller nej, jag ska sätta vad jag tycker och inte vara någon som ger nordiska grannar någon fördel. Tyvärr Danmark. Jag tror inte ni tar er vidare från semifinalen och jag kan inget annat än ge er betyget: 2

ESC 2012: Cypern
 

Publicerad 12-01-28


Nationerna börjar nu trilla in en efter en allt eftersom dom utser sitt bidrag till årets Eurovision men inte alla ligger ute på YouTube så jag har inte möjligheten att lyssna in mig på låtarna. Men i onsdags var det dags för Cypern att utse sitt bidrag och därför är det idag dags att presentera denna lilla önation i östra Medelhavet som är så mycket mer än sprit, sex och fulla semestersvenskar.

Den cypriotiska uttagningen brukar variera. På senare tid (2008-2010) har man använt sig av samma system som hemma i Sverige – en TV-sänd nationell final. Men det har också förekommit att CyBC – det cypriotiska TV-bolaget som ansvarar för uttagningen till ESC – helt och hållet har valt både låt och bidrag internt. Till årets final gjorde man ett mellanting då TV-bolaget valde artist samtidigt som det cypriotiska folket valde låt. I uttagningen 2011 gjorde man raka motsatsen då folket fick välja artist och bolaget låt.

Grek-cypriotiska Ivi Adamou valdes ut redan den 3 augusti 2011 och har alltså fått vänta i nära ett halvår på att få veta vilket låt hon ska sjunga på scenen i Baku den 22 maj. Till den nationella finalen valdes det ut tre olika låtar som började spelas på radiostationerna runt om på ön i början av januari och i onsdags, den 25 januari, var det dags för en live-sänd TV-show från huvudstaden Nicosia där en av de tre låtarna skulle väljas ut som öns bidrag.

Cypern satsade återigen på internationell hjälp. Två av låtarna, “La la love” och “You don’t belong here” har svenska upphovsmän och “Call the police” hade danska/finska skapare. Upplags för poäng från Norden med andra ord kanske? Ivi Adamou fick framför alla tre låtar i TV och sedan skulle en jury och det cypriotiska folket slutligen välja sin favorit. Poängutdelandet var kanske inte lika maffigt som i Europafinalen eftersom det endast skulle delas ut två stycken åttor, två tior och två tolvor. Med andra ord var det upplagt för oavgjort resultat och en eventuell spänning.

Men icke då. Både juryn och det cypriotiska folket var överrens. Med maximala 24 poäng beslutades det att Cypern bidrag i år heter “La la love” där texten är skriven av Alex Papaconstantinou med internationaliserad hjälp av Björn Djupström, Alexandra Zakka och Viktor Svensson.

En liten presentation av Ivi Adamou är kanske på sin plats? Återigen är det dags för en ung tjej som slagit igenom i en talangjakt. I detta fallet är det “X-factor” det gäller och då pratar vi om den grekiska versionen eftersom Cypern inte har någon egen. Säsongen 2009/2010 var hon med i TV-programmet och slutade på en hedrande sjätteplats men fick ändå ett kontrakt med Sony. Skivsläppet blev en omedelbar succé och sålde guld i Grekland och samma år så släppte hon en väldigt populär jul-EP som också den sålde bra i Grekland och på Cypern.

Hon föddes 1993 i, den för oss svenskar så välkända turistorten, Ayia Napa och har både cypriotiskt och bulgariskt påbrå. Redan som ung så insåg hon att musiken var något för henne och blev tidigt skolad i sång och piano. Redan som nioåring vann hon en inhemsk talangjakt och han hade lite gjort sig ett namn redan innan hon ställde upp i “X-Factor”. Enligt henne själv så influeras hon av bland annat Beyoncé, Pink och Christian Aguilera men det är intet som man märker i låten som hon ska framföra lite senare i vår.

“La la love” är en riktig Medelhavslåt. Det finns tydliga influenser från traditionell grekisk folkmusik men samtidigt är det en väldigt modern danslåt. Jag kan tänka mig att den kommer att spelas flitigt på alla dansställen på Cypern till sommaren men kanske har den inte potential att nå hela vägen upp till det lite mildare Norr.

Som sig bör så började jag med att lyssna på låten utan att se något framträdande. Det är en sådan låt som man snabbt känner igen och man kan eventuellt ha hört den innan, den är inget unikt. Låtens absoluta styrka är refrängen som sätter sig på hjärnan likt ett myggbett och vill helt enkelt inte försvinna. Den är liksom för trallvänlig och enkel. Att köra á la Per Gessle (La la la la la) kan ju visa sig fungera om det är något bra och denna refräng är jag inte helt allergisk mot.

När jag väl tittade på framträdandet så var det ingen större överraskning. En ganska så söt tjej som står och vickar på höfterna. Glädjande nog gör hon sig inte helt till åtlöje genom att inte framstå som någon billig gatuflicka i sin dans utan hon gör det liksom “lagom”. Fast detta gör hon under hela framträdandet vilket gör att det blir lite tråkigt i tre minuter, Dessutom kommer det ett instrumentalt stycke i mitten av låten där hon skulle kunna vara lite mer kreativ så det hoppas jag att hon ändrar på till finalen i Azerbajdzjan. Dessutom så står hon helt själv på scenen i klippet som du kan se längst ner i detta inlägg. Med andra ord finns det goda möjligheter att göra ett betydligt bättre framträdande i Baku.

Men det är en modern låt som jag nog tror kan fungera för dom flesta. En final är inte omöjligt (speciellt med tanke på att dom har sin givna tolva från Grekland som dom lottats med i semifinal) men jag tror inte att Cypern kommer slå sin bästaplacering som är en femma. En lite sådär lagom låt som kommer att placera sig i mittfållan helt enkelt och som dom flesta (som inte besöker Cypern i sommar) har glömt redan innan den svenska sommaren har landat.

Poängbetyg från min sida då? Tja. Vad ska man säga? En liten, liten fotstampsvarning men annars inget mer något som är “lagom”. Och på en skala mellan 1 och 5 så kan ju betyget inte vara något annat än: 3

ESC 2012: Frankrike
 

Publicerad 12-01-31


Så var det dags för årets första finalist. Frankrike tillhör ju den grupp som kallas för Big 5 (tillsammans med Spanien, Tyskland, Italien och Storbritannien) och som bidrar med mest pengar till europeiska TV-unionen, EBU, och får därmed alltid en direktplats till finalen. Nu har denna direktplats inte visat sig vara något vidare gynnsamt för det mesta utan dessa nationer brukar hamna långt ner i listorna när Eurovision summeras för året. Naturligtvis med undantag av Tysklands vinst för två år sedan.

Frankrike har inte någon nationell uttagning till Eurovision Song Contest utan det är France Télévision som, internt, väljer en artist och en låt. Redan den 29 november 2011 bestämde sig TV-bolaget för artisten Anggun och idag så hade hennes låt premiär på musikindustrins egen mässa i Cannes. Frankrike är inte unika med att välja ut en artist/låt utan någon uttagning men detta är något som EBU vill ändra på och redan till nästa år finns det förslag att varje nation MÅSTE ge en jury eller folket möjlighet att rösta på minst två olika låtar eller artister. Det känns, för mig, ganska så rätt men jag tror inte att uppståndelsen i Frankrike kommer bli särdeles stor utan uttagningen får nog en liten notis i TV-tablåerna och hänvisas till någon mindre populär kanal en bra bit utanför primetime.

Jaha, den här Anggun då? Vem är det? Precis som när Patricia Kaas valdes att representera Frankrike år 2009 så jublar hela världen åt offentliggörandet av Anggun – känns det som i alla fall. Jag får lite känslan av att man bör veta vem den här Anggun är men jag ska vara ärlig och säga att jag aldrig hört talas om henne. Det kan ju visserligen vara som så att hon bara är stor i den frankofona världen – och i Indonesien.

För det är just i Jakarta, Indonesiens huvudstad, som Anggun Cipta Sasmi föddes 1974. Redan som ung (känns som ett välskrivet koncept nu bland alla Eurovision-deltagare i år) inledde hon sin musikaliska bana och hon gjorde sitt första framträdande redan som sjuåring. Två år senare hade hon även spelat in en barnplatta. När hon var tolv spelade hon in sin första “riktigt” skiva som var rockinfluerad och helt på indonesiska. Dock fick hon sitt riktiga genombrott när hon var 15 år och släppte singeln “Mimpi” som utsågs till en av de 150 bästa låtarna någonsin på indonesiska. Singel- och skivsläppen följde tätt på detta och under 1990-talet var hon en av landets absolut största artister.

Som tjugoåring valde hon att satsa på en internationell karriär och flyttade till London för att sedan hamna i Paris. Där fick hon kontrakt med Sony och släppte sitt första internationella album – “Snow on the Sahara” där titelspåret blev en stor hit i många länder. Hon gjorde soundtracket till Susannie Biers film “Elsker dig for evigt” och har gjort musikaliska samarbeten med bland annat Peter Gabriel och Julio Iglesias.

Låten då? När man läser runt på de olika forum som finns för oss ESC-nördar så har Anggun lyckats med att dela världen. Antingen så älskar alla låten (läs 12 poäng) eller så är alla besvikna. Många hade tydligen väntat sig mycket mer med tanke på hennes “storhet”.

Än så länge finns det ingen video eller liveframträdande tillgängligt på YouTube så jag har bara kunnat lyssna på låten. Men jag kan väl inleda med att säga att den har både sina svagheter och styrkor och kommer bli väldigt svår att placera i skalan när jag kommer till det lite senare.

Låten börjar med 15 sekunders r’n'b-intro men övergår snart till en hederlig och traditionell elektrodance. Jag får lite känslan av att detta är en sån låt som Ukraina skulle kunna ha skickat till Eurovision. Bara med skillnaden att jag tror inte att Anggun kommer vara lika slampig på scen som de öststatsplatinablonderade flickorna brukar vara.

Versen sjungs på franska men refrängen på engelska – inte alltid så populärt i den frankofona världen som skyddar sitt språk otroligt hårt. Dessutom så är där inlagt en visselslinga i refrängen som nog kan bita sig fast hos en del åhörare. Jag tvivla på att det kommer bli en sommarplåga här uppe i Sverige men den kommer säkerligen att kunna höras på franska rivieran en varm dag i juli.

Det ska dock bli väldigt intressant att se detta framträdande live på scen. Att hon kan sjunga, det misstror jag inte. Däremot är det en låt som kräver ett bra scennummer för annars är det nog lätt att den uppfattas som lite monoton. Och eftersom Frankrike har gått direkt till final och tittarna inte tillåts lyssna på den i sin helhet före finalen så kan det vara ett svagt kort för Frankrike. Gör dom en snygg show så har den absolut potential att förbättra Frankrikes senaste års resultat i tävlingen men samtidigt kan det bli platt fall om hon inte levererar snyggt.

Jag kan hålla med belackarna LITE att låten känns som en långsam version av Madonnas “Ray of light” men inte tillräckligt för att anklaga den för plagiat. Dessa plagiatdiskussioner finns ju alltid till alla låtar men i detta fallet så kan jag på något sätt förstå de som vill anklaga henne för fusk.

Och då till bedömningen som sagt. Nu har jag kunnat höra den många gånger och har även gjort så. Det är en låt som växer och jag tycker nog om den mer nu än vad jag gjorde när jag hörde den för första gången. Det är ju också en nackdel eftersom ESC-tittarna enbart får höra den en gång. Så frågan är hur pass mycket den kan fånga lyssnarna. Så att sätta mitt betyg är inte så lätt. Egentligen skulle jag kunna sätta allt mellan 2 och 4 här. Men jag tycker nog att det är en fyra nu bara för jag hört den ett par gånger så betyget får bli: 3

ESC 2012: Malta
 

Publicerad 12-02-09


Malta har sedan många år tillbaka en regel som säger att om du som artist vinner den nationella finalen på Medelhavsön så får du inte ställa upp igen på tre år. Denna regel ändrades från och med i år och gäller nu i fem år vilket gör att alla ESC-fans favorit (?) Chiara inte får ställa upp för ön på minst två år. Men regeln till trots – den nationella tävlingen OCH Eurovision är otroligt stort på Malta och lockar till sig öns grädda av elit.

I år skickades det inte 62 bidrag som en jury skulle bedöma och 24 låtar togs ut till semifinalen. Från semifinalen röstades 16 låtar vidare till finalen som hölls i huvudstaden Valetta den 4 februari. Samtliga låtar i semifinal och final sjöngs på engelska men det är inget konstigt med det – Malta är tvåspråkigt med engelska och maltesiska som officiella språk.

Sverige var även här representerade i finalen då 3 av låtarna hade helt, eller delvis, svenska upphovsmän. Det här fenomenet blir vanligare och vanligare ute i Europa och det får väl ses som ett gott betyg till den svenska musikindustrin. Jag tror att många av låtarna som tävlar ute i de nationella finalerna i Europa faktiskt först skickas in till Melodifestivalen. Om dom där inte blir utvalda till de 32 semifinalisterna så skickas dom all världens väg till Azerbajdzjan, Malta, Cypern och andra länder i Europa.

I finalen i år kunde man bland annat hitta den förre ESC-deltagaren (och sommarplågeskaparen) Fabrizio Faniello och även hans syster, Claudia Faniello. Ingen av dessa två lyckades dock ta hem segern utan fick nöja sig med en sjätte (Fabrizio) respektive en andra (Claudia) plats. Vinsten gick istället till en herre vid namn Kurt Calleja med låten “This is the night“.

Omröstningen på Malta sker till 75% av jury och 25% av telefonröstning och det var just tack vare telefonröstningen som Kurt kunde gå segrande ur striden. Efter det att juryn hade lämnat sina poäng så ledde Claudia Faniello med 64 mot 60 över Kurt. Däremot gick hennes “Pure” inte hem hos det maltesiska folket lika bra utan Kurt Callejo kunde smita förbi och vinna med 84 totalpoäng gentemot Claudia Faniellos 78. Därmed så blev det också delvis en svensk seger då upphovsmännen till “This is the night” är Johan Jämtberg och Mikael Gunnerås tillsammans med just Kurt Callejo.

Vad kan man säga om årets maltesiska bidrag då? Ja, jag ska säga att jag tycker det är en svår låt att skriva om. Den är så hederlig Eurovision-aktig att den känns så alldaglig. Det är en modern pop/danslåt och det är nog bra att den bara är tre minuter lång.

Först och främst blev jag lite förvånad över Kurts mörka stämma i introt men den jämnas ut allteftersom låten fortgår. Kvaliteten på YouTube-klippet som ligger uppe är väl sisådär men det verkar som om han åtminstone kan framföra låten någotsånär rent.

Refrängen kommer väldigt fort in i låten och den upprepas ett par gånger. Och det är väl just refrängen som är låtens styrka då det finns en risk att den sätter sig på ens hjärna. Just biten med “Eh-eh-eh-eh-yeah-eh” är den farligaste och blir nog den del som eventuellt kan rädda upp låten.

Hans framträdande fick mig dock till en tanke. Han står otroligt mycket still. På en och samma plats och småhoppar. Dötrist. Men sen så går han runt lite på scenen till sina instrumentala kollegor. Då slog det mig. Är alla dessa musikaliska evenemang mer och mer inriktade på att vara enbart en bra TV-produktion? Jag som sittande publik i Valetta hade tyckt det var lagom roligt med en artist som står med ryggen mot mig eller springer runt längre bak på scen. Jag vill ju liksom SE framförandet samtidigt som jag lyssnar på låten. Men TV styr säkerligen mer så då får man som sittande publik acceptera att man får ta resterna.

Hursom. Kent Calleja – vad är det för en lirare? En 22-åring som kommer att ha fyllt 23 när semifinalen äger rum i Baku i slutet av maj. Han har varit elev under den maltesiska storheten Brian Cefai för att sedan ta en chans i livet och begav sig till London där han livnärde sig med att spela på lite mindre klubbar runt om i staden.

Han återvände till Malta efter ett år och började köra i lite olika uppsättningar och i olika TV-program. Han fick vid några tillfällen sjunga solo och 2010 blev hand uttagen till den maltesiska uttagningen till Eurovision Song Contest i Oslo. I duett, tillsammans med Priscilla Psaila, framförde han låten “Waterfall” som slutade på en blygsam tolfteplats.

Året efter, i fjol alltså, deltog han ytterligare en gång i Song For Europe med låten “Over and over” som var skriven tillsammans med just Johan Jämtberg och hamnade till slut på en hedrande tredjeplats. Men i år gick det alltså vägen och uttrycket “Tredje gången gillt” blev Kurt Callejas motto.

Att sätta betyg på denna låt är inte så jätteenkelt. Samtidigt som den är så mycket Eurovision är den också samtidigt ganska anonym. Jag är ganska nöjd att detta är en av låtarna som Sverige har som motståndare i den andra semifinalen då jag tror och hoppas på att vi kan skicka något bättre (läs: Loreen). Men poäng ska den ha i vilket fall som helst och det får bli: 2

ESC 2012: Norge
 

Publicerad 12-02-11


Den norska versionen av Melodifestivalen, Melodi Grand Prix 2012, avgjorde för bara några minuter sedan och jag passade på att följa den via NRKs hemsida. Omröstningen som skulle avgöra vilket bidrag som norrbaggarna ska skicka till Baku började med lite spänning men blev sedan en total utklassningsseger för ett recept som vi känner igen från förra året. Dock inte från det norsk bidraget utan snarare något mer bekant.

Melodi Grand Prix 2012 avgjordes i år med tre semifinaler varifrån 10 finalister skulle utses. Som jag skrev i ett blogginlägg tidigare under dagen så fanns det ett par svenskar i startfältet. Visserligen inte som artister men däremot som producenter eller kompositörer. 2 av finalens 10 bidrag hade svenska fingrar inblandade – och det skulle bli succé.

Finalen av MGP’12 ägde rum i Spectrum Arena i Oslo och evenemanget påminner mycket om Melodifestivalen då norrmännen verkligen satsat på att göra en show av det hela. Inför en euforisk publik så framfördes de tio bidragen varifrån fyra gullfinalister utsågs som tog sig till det sista skedet av tävlingen. Och som jag skrev ovan så började omröstningen ganska jämnt där tre jurygrupper var överrens om att balladen “Somewhere beautiful” med Nora Foss al-Jabri fick ta emot 24 000 (!) poäng av 24 000 möjliga. På andraplats kom Tooji med 18 000 poäng och de två bidrag som kom därefter var rejält distansierade.

Sen skulle det norska folket få säga sitt. Och här har Norge ett ganska intressant koncept där en telefonröst räknas som en poäng för bidragen. Så visst, det slogs säkert poängrekord till kvällens vinnare som fick en bra bit över 100 000 poäng men det norska folket var absolut överrens. Av samtliga 6 regionen i Norge var det ett bidrag som var helt outstanding och som Norge alltså skickar till Baku i maj. Vinnaren vann med över 65 000 poäng!

Tooji! Nej det är inte något glädjeuttryck. Det är namnet på den artist som Norge skickar till Azerbajdzjan. Och det kan vara ett ytterst smart drag. Samtidigt som folkets röster lästes upp brast allting för honom och han kunde inte hålla tårarna tillbaka. Varför? Jo, han kommer från Iran och har nära band till Azerbajdzjan. Att få representera Norge i sitt hemland var hans absolut största dröm och norrmännen skickade alltså iväg honom med dunder och brak.

Denna Tooji Keshtkar föddes alltså i Iran (Shiraz) år 1987 men flyttade till Norge som barn. Som sextonåring började han att arbeta som modell och blev snart programledare på MTV i Norge. 2008 inledde han sin artistkarriär med att släppa sin första singel, “Swan song” och i år ställde han alltså upp i Melodi Grand Prix. Resultatet vet ni redan men vissa saker kan man bara inte undgå…

Jag inledde med att skriva att inspirationen till bidraget kan man kanske hitta i förra årets Eurovision Song Contest. Och vi behöver inte gå speciellt långt. Inte längre än till oss själv. Likheterna med Eric Saade är inte direkt svårgreppade och det finns mycket som pekar på att Norge kan upprepa Sveriges tredjeplats från förra året.

Först och främst. Tooji är inte helt olik Eric Saade. Ungefär samma ålder och ungefär samma utseende – lite sådär exotiskt. Låten då? “Stay“, som vinnarlåten heter, är producerad av Figge och Pelle Boström. Svenskar alltså. Men gissa vad. Vem var med och producerade “Popular” med Saade? Yes, herr Boström. Och när man hör låten så kan man ju ganska enkelt påpeka att det påminner en del om Saades låt förra året.

Men vad är det smarta i detta då? Tja, uppenbarligen fungerade det för Sverige förra året och det kan absolut upprepas i år. Introt till låten är en rejäl dos av orientaliska toner och passar bra in i eldiga Azerbajdzjan. Och sen då såklart att Tooji kommer från regionen. Nej, Norge kan bli riktigt giftigt i Baku. Och vi som har dom i vår semifinal…

Vad ska jag säga om låten då? Tja. Det är bra. Det är BRA! Förra året kom Norge inte ens vidare från semifinalen tack deras fantastiska “Haba haba” och det kommer inte att upprepas i år! Om det blir som jag hoppas – att Loreen vinner Mellon – kommer Sverige och Norge att slåss med samma typ av låtar och visst, vi kan ta poäng från varandra men jag tror att båda har väl så goda chanser att ta sig vidare till lördagsinfalen.

“Stay” är en rejäl upptempolåt med en otroligt stark refräng. Och jag kan lyssna på den om och om och om igen. Men samtidigt så faller jag tillbaka till Saade hela tiden och har någon oro inom mig. Kanske funkar det inte två år i rad? Äh, jo det gör det! Och äntligen så kan jag ge ut ett högt betyg! Efter att haft en massa mediokra låtar klara för finalen i maj så kan jag nu äntligen dela ut min första: 4

Schweiz var skön! :D