ESC 2012: Montenegro

dellgren · 2012-03-16, 01:13

http://www.youtube.com/watch?v=--CSP7WqqzM

Vi börjar att närma oss slutet på alla dessa ESC-presentationer men nu ska vi titta lite närmre på ett land som faktiskt valde både låt och artist redan i december. Nu är det inte jag har slarvat med uppdateringarna för er utan det var först under torsdagen som Montenegro valde att presentera sin låt för första gången.

Montenegro återvänder till Europas favorit-TV-show efter att ha varit frånvarande under två år. Ekonomin har varit lite kärv för TV-bolaget RTCG men nu siktar man alltså på comeback. Landet har deltagit vid tre tidigare ESC men aldrig lyckats med att nå finalen. Så ribban sattes högt i år för att hitta framgångsreceptet i Azerbajdzjan och frågan är om dom har gjort rätt?

RTCG valde att välja både låt och bidrag helt internt och det är, som jag tidigare skrivit, sista året den möjligheten finns. Till nästa år så måste folket eller en jury ha minst två alternativ att välja mellan. Det kan vara minst två låtar, två artister eller båda delar - på något sätt ska en del av bidraget ha blivit valt. Så det där med interna val är i och med 2012 snart utdött.

Redan den 12 december gick RTCG ut med att Montenegros representant till Baku skulle vara artisten Rambo Amadeus. Rambo Amadeus är naturligtvis ett artistnamn (ja, du hade rätt - en mix av John Rambo och Wolfgang Amadeus Mozart) och egentligen heter herrn i fråga Antonije Pusic och är av montenegrinsk härkomst men bor och verkar numera i Serbiens huvudstad Belgrad. 49-åringen är känd i hela forna Jugoslavien och är en väl etablerad artist. Han skriver oftast sina egna texter vilka nästan alltid är av det satiriska slaget och han älskar att driva med politiker. Han presenterar sig själv som musiker, poet och mediamanipulatör.

Han är född i Kotor som ligger vackert beläget vid Kotorfjorden i Montenegro och det har på sätt och vis påverkat hans uppväxt. Innan han började inrikta sig på musik var han en otroligt framgångsrik seglare och vann flertalet internationella tävlingar för Jugoslavien. Han valde dock att lägga segelbåten åt sidan och fokusera sig på musik. 1988 släppt han sitt första album och redan då genomsyrades hans musik av humor och glimt i ögonen. Hans popularitet växte i hela Jugoslavien och han nådde även utanför gränserna till andra närliggande kommuniststater.

I efterdyningarna av inbördeskriget i Jugoslavien under 1990-talets början var han en av de första artisterna att åka på turné i de nya nationerna och även fast han ansågs komma från ockupationsmakten Serbien-Montenegro togs han emot av stora skaror fans på arenorna runt om i bland annat Slovenien och Makedonien.

En smått komisk detalj är att han, till sitt album "Don't worry be happy", samplade den norska korrespondenten Åsne Seierstad i en av hans låtar. Hon sjöng då en norsk folkvisa och Rambo Amadeus lyckades även sampla in några svordomar från den forne Afghanistanjournalisten.

"Euro Neuro" då? Om jag någonsin tidigare här har skrivit att det är svårt att få grepp om något annat bidrag i årets startfält så tar jag tillbaka allting. Den här låten är fullkomligt omöjlig att försöka tyda och tolka. Jag vet liksom inte vad jag ska skriva om den. Jag vet inte om den är fullkomligt urusel eller om det är något som borde geniförklaras. På YouTube finns låten enbart i form av en video och eftersom jag inte kan höra den live så kan jag inte uttala mig om hans "sånginsatser".

Men på videon så framför han i alla fall låten på engelska och försöker klämma in så många rim som möjligt under tre konstanta minuter. Det ska också sägas att det inte är någon sång vi pratar om utan han gör en Björn Ranelid och pratar fram hela låten samtidigt som det finns någon form av psykadelisk funk i bakgrund.

"I got no ambition for high position in competition with aircondition" lyckas han klämma in på en enda rad och då tror jag att ni förstår hela konceptet. Kanske säger det något om hans syfte med att tävla i ESC också: En bra plats att marknadsföra sig på och inte direkt ha som syfte att försöka sopa hem hela tävlingen. Det ska dock bli väldigt intressant och se hur han framför detta live på en stor scen. Det känns som att vi kommer att bjudas på en mycket spännande show.

Jaha - och var fan ska jag placera detta? Trots att jag har lyssnat på det ett antal gånger så kommer jag inte fram till att jag kan geniförklara det. Det är verkligen inte så där värst jättebra och förtjänar då inte någon fyra eller femma. En etta känns lite orättvist med tanke på vilka andra sopor som har fått det betyget och kreativiteten han bjuder på bör uppskattas mer än minsta möjliga betyg. Äh, nej, jag tycker inte detta är speciellt bra så betyget får bli: 2

dellgren · 2012-03-16, 01:55

http://www.youtube.com/watch?v=08AUZYlnmMs

I den här inledningen kommer jag att fokusera på semifinal nummer 2. För i och med att presentationen av Bosniens bidrag nu kommer så är den semifinalen helt komplett och alla 18 bidrag har gåtts igenom. Men jag ska inte börja analyser om vilka tio det är som går till final - det kommer i ett inlägg om några veckor. Jag ska istället fokusera på en speciell tendens som finns i Sveriges semifinal.

Sverige fick ju en tuff lottning. 12 länder kan klassas som ren "öststater" plus bland annat Turkiet, Portugal och Malta. I Sveriges semifinal finns i stort sett hela forna Jugoslavien: Makedonien, Serbien, Bosnien, Kroatien och Slovenien. Det är bara Montenegro som fattas (som har blivit lottade till den första semifinalen). Nu har Sverige skickat en stark låt och jag tror inte att finalbiljetten missas på något sätt men det finns något som är intressant bland dessa forna Jugoslavienländer. Montenegro som alltså är den enda nation som inte hamnat i denna semifinal har skickat en upptempolåt. Övriga 5 nationer har skickat ballader och hamnat i en och samma semifinal (Makedoniens låt kan i alla fall klassas som en upptempoballad om någon är känslig). Detta är ju något som verkligen gynnas Sverige då jag tror att det kan bli för mycket ballader och att det kan kännas som en seg massa (inte för min del dock). Dom kommer att ta ut varandra en del och det kommer att gynna övriga 13 nationer i semifinalen. Dessutom kommer ju även Holland, Portugal och Estland med låtar som tillhör det lugnare slaget så med andra ord ser det väldigt bra ut för svensk del.

Nu ska vi ta en liten titt på Bosnien-Hercegovinas bidrag i år. Även Bosnien valde att i år plocka ut sitt bidrag helt internt och artisten MayaSar offentliggjordes som landets deltagare redan i mitten av december 2011. Sedan ett par veckor tillbaka har även sångtiteln varit offentliggjord men dat var först under torsdagskvällen som den spelades upp för första gången. Under en livesänd TV-show i BHRT fick MayaSar för första gången framföra Bosniens hopp i Azerbajdzjan och, som jag skrev ovan, det blev en ballad.

Till skillnad mot många av de andra forna Jugoslavien-republikerna skickar Bosnien-Hercegovina en artist som inte är ett allt för stort namn. Faktum är att hon släppte sin debutsingel så sent som för två år sedan (Nespretno) men naturligtvis har hon sysslat med musik under en längre tid.

Hon heter egentligen Maja Sarihodzic och föddes 1981 i bosniska Tuzla. Hon tog examen i piano vid Sarajevos Musikhögskola och har faktiskt redan deltagit i Eurovision Song Contest vid två tillfällen. Både 2004 (Deen - In the disco) och 2011 (Dino Merlin - Love in rewind) stod hon med på scen som körare. Just sammankopplingen med Dino Merlin är av vikt och hon ingick i superstjärnans ensemble under många år. Hon skriver en hel del musik själv som varierar från låtar som doftar traditionellt till pop.

Hon är även väldigt aktiv på det sociala planet och har synts inom olika humanitära projekt och är också grundaren till det regionala projektet Moj je zivot moja pjesma - ett anticancerprojekt.

Årets bidrag, Korake ti znam, ("I know your steps") är en välarrangerad orkesterballad och naturligtvis något som jag går igång på. Jag saknar den traditionella kopplingen till den fantastiska bosniska musiken eftersom låten känns som något väldigt internationellt. Om man bortser från språket så skulle denna kunna vara producerad i stort sett varsomhelst i världen. Men jag gläds åt att hon sjunger på bosniska och det är något som jag tror att hon kommer göra i semifinalen i Azerbajdzjan också.

Arrangemanget av sången står hennes man, Mahir Sarihodzic, för tillsammans med den italienska maestron Adriano Pennino. Och denne Pennino är inte vem som helst utan en av de mest respektabla dirigenterna som finns och har ett stort arrangemansmässigt ansvar på den välrenommerade San Remofestivalen i Italien. Och visst känns det! Detta är en låt som hade gjorts bäst med en levande orkester på plats men det är inget som jag hoppas på till finalen i Baku. Där får det fungera med förinspelad musik och jag tror att MayaSar kan leverera detta på ett otroligt snyggt sätt.

Tyvärr finns bara en video tillgänglig på YouTube än så länge och jag har inte haft möjlighet att se eller höra henne live men jag har läst att hennes framträdande ska ha varit en visuell fröjd för ögat. Jag tippar på att hon sitter vid sitt piano men vad som sedan händer runt omkring henne vågar jag inte tippa på utan jag nöjer mig med att se fram emot det.

Det är en otroligt vacker ballad som MayaSar framför med bravur. Jag saknar det där som kopplar låten till just Bosnien men återigen så bevisar Balkan att dom kan leverera - framförallt när det kommer till ballader. Jag tycker att detta är väldigt bra och låten kan absolut konkurrera med att vara bästa låt från länderna som en gång tillhörde Jugoslavien. Men det är en väldigt hård kamp uppe i toppen och på en skala mellan ett och fem så får Bosnien-Hercegovina en: 4

fireas · 2012-03-16, 06:00

Men herregud vad du lägger ned jobb på detta!

hehe, all kred till dig! Fin info!

kicken · 2012-03-17, 11:31

Har lyssnat genom de flesta av låtarna nu. Ser ingen som kan hota Loreen.. 2.75 hos bet365 i dagsläget, kan var värt ett spel.

dellgren · 2012-03-17, 11:33

Citat:

Ursprungligen postat av kicken

Har lyssnat genom de flesta av låtarna nu. Ser ingen som kan hota Loreen.. 2.75 hos bet365 i dagsläget, kan var värt ett spel.

Den stora snackisen på förhand som ska kunna hota Loreen är Spanien med Serbien inom parentes.

dellgren · 2012-03-17, 14:37

http://www.youtube.com/watch?v=0kQBEzzFRBs

För alla er som är tillräckligt gamla för att minnas Lotta Engbergs vinst i Melodifestivalen 1987 finns det en liten likhet med årets bidrag från San Marino i Eurovision Song Contest. Lotta vann ju Melodifestivalen med låten "Fyra Bugg och en Coca Cola" men när det var dags för Europafinalen i Bryssel var hon tvungen att ändra låttiteln till "Boggaloo" eftersom det annars skulle anses som reklam - något som är förbjudet i ESC-sammanhang.

San Marinos bidrag i år heter "Facebook, Uh, Oh, Oh" och kommer att bli mål för exakt samma diskussion. Regelverket ska inte ha förändrats, vad jag kan läsa mig till, och då borde den låttiteln strida mot EBUs regelverk. Skillnaden mellan de två låtarna är att San Marinos bidrag i år enbart handlar om Facebook. Lotta Engbergs var inte direkt lika tätt sammankopplad till just Bugg och Coca Cola. Men jag tror att vi kommer få se en namnändring på låten från San Marino innan det är dags för finalvecka i Azerbajdzjan.

San Marino är med och tävlar i Eurovision för tredje gången. Debuten var 2009 och sedan avstod man under två år för att återkomma i fjol. Man har tidigare aldrig tagit sig förbi semifinalen (plats 19 respektive 16 i semifinalen) och det är naturligtvis något som man hoppas kunna ändra på i år.

SMRTV som ligger bakom San Marinos uttagning till ESC gjorde precis som de två tidigare åren - valde artisten internt. Lotten föll på Valentina Monetta. 2008 hade Monetta skickat in en låt till SMRTV för att försöka bli landets första representant i ESC men då föll lotten som bekant på Miodio. SMRTV hade delat upp uttagningen till två kvällar. I onsdags offentliggjordes det att just Valentina Monetta skulle få representera den lilla nationen och i fredags skulle hennes låt utses i en livesänd TV-show.

Monetta är infödd sanmarines och är 37 år gammal när hon ställer sig på scenen i den första semifinalen i Baku den 22 maj. Hon har under många år funnits på den musikaliska scenen men aldrig fått det riktigt stora genombrottet. Hennes första singel släpptes redan 2002 och under åren har hon visat upp en stor musikalisk bredd med jazz, funk, r'nb, hiphop och pop.

Att hon blev uttagen att representera landet var egentligen en liten slump. SMRTV hade redan valt ut sin låt och plockat fram de artister som skulle slåss om att få representera San Marino. Men efter noga lyssnande på de tilltänkta insåg ansvariga att de inte passade till låten - det behövdes en kvinnlig solist. Monetta hade ett litet gig på en mindre arena och av en slump befann sig chefen för SMRTV där. Han insåg hennes potential och inbjöd henne till en audition bara två dagar senare och ja, resultatet kan nu ju räkna ut.

"Facebook, Uh, Oh, Oh" alltså. Skriven av ingen mindre än schlagerveteranen Ralph Siegel tillsammans med José Rodriguez och Timothy Touchton. Det är en smått ironisk sång om hur Facebook lätt blir en del av ens liv. Om hur mainstream och onödigt stort det sociala nätverket har blivit. Att du helt enkelt inte kan leva utan din Facebook.

Jag tycker personligen naturligtvis det är synd att landet inte valt att skicka en låt på italienska (låten är helt och hållet på engelska) men förstår att puttenationen tror att möjligheterna till framgång förbättras genom att sjungas på engelska.

Men låten är en enkel poplåt som blir väldigt tjatig ganska så snabbt. Det ska bli spännande att höra hennes engelska live för om hon inte behärskar språket på ett bra sätt blir det enkelt ett mos av surr för vissa partier är det en hel del ord som ska in på kort tid.

Det ska bli intressant att se vad ESC säger om låten. Jag vill återkomma till detta för det är en solklar produktplacering av Facebook genom hela låten. Låt vara att det inte är någon positiv släng som Facebook får men märket nämns säkert minst 20 gånger i låten. Jag tror det finns en uppenbar risk att hela låten diskvalificeras och EBU tvingar San Marino att välja en annan låt. För även om rubriken ändras så kommer man inte ifrån att det är en låt om Facebook.

Det är en låt som verkligen inte sticker ut ur mängden. I samma semifinal ska Italien rösta och visst kommer San Marino få 12 poäng därifrån. Men utöver Italien är jag tveksam till om San Marino plockar några fler poäng. Så finalplats är det inte att prata om och jag tror det finns en risk att landet hamnar absolut sist när ESC 2012 summeras. Poänget från min sida är inte så mycket att sia om heller: 2

dellgren · 2012-03-18, 17:26

http://www.youtube.com/watch?v=gA9wT2IL_tQ

Att lyckas med bedriften att försvara en seger i Eurovision Song Contest är väldigt ovanligt och få förunnat. Först ut att göra det var Spanien som tog hem segern på hemmaplan 1969. Dock var det just detta året som det blev ramaskri bland många övriga deltagande nationer eftersom Spanien delade förstaplatsen med Storbritannien, Nederländerna och Frankrike (finalen 1970 gick sedan i Amsterdam). 1973 tog Luxemburg hem tävlingen på hemmaplan och Israel gjorde samma sak 1979. Därefter kom Irland som senaste nation att försvara en seger och önationen lyckades ju med bedriften att ta hem segern 1992, 1993 OCH 1994 (och dessutom sedan 1996 igen). Detta historiska nedslag har ju naturligtvis ett syfte och frågeställningen är såklart om årets värdnation, Azerbajdzjan, kan sälla sig till skaran av nationer som tar hem tävlingen två år i rad?

Azerbajdzjan debuterade i ESC-sammanhang 2008 och har på fyra försök en åttondeplats som sämst. Man har under åren satsat enorma pengar på att vinna prestigen att ta hem tävlingen och som bekant så lyckades ju Eldar & Nigar i Düsseldorf förra året med sin låt “Running scared“.

Uttagningen i Azerbajdzjan, Milli secim turu, var ett riktigt mastodontprojekt som tog sin början redan den 28 november förra året i azerisk TV. TV-bolaget ITV arrangerade först 8 veckor med förkval där 9 artister fick tävla varje vecka. Det var inte något lugnt tempo med en tävlingsdag á la Melodifestivalen utan i Azerbajdzjan fick artisterna framträda fem gånger under en vecka. Varje vecka avgjordes på samma sätt: på måndagen fick artisten framföra en utländsk sång, på tisdagen en azerisk sång, på onsdagen en före detta Eurovision-låt, på torsdagen en låt som hade fokus på framträdet och på fredagen en låt som artisten själv fick välja. När artisterna hade framfört sina fem bidrag fick folket och en jury, med lika mycket makt, välja en kandidat (av de åtta) som skulle gå vidare till semfinalen. Av de 72 tävlande var samtliga från Azerbajdzjan förutom två kvinnliga artister som kom från USA respektive Ryssland.

Semifinalen, som gick till på samma sätt som kvalomgångarna, innehöll alltså de åtta vinnarna som skulle gallras ner till fem finalister. Finalen, däremot, utspelade sig på en enda kväll – den 12 februari och där var det Sabina Babayeva som gick segrande ur kampen och får alltså stanna kvar i landets huvudstad för att representera de azeriska färgerna i finalen den 26 maj.

Sabina Babayeva har haft en musikkarriär som spänner över mer än ett årtionde. Hon är född 1979 och kommer från huvudstaden Baku. Hon fick sin musikaliska utbildning vid Asaf Zeynalli musikskola och är en relativt etablerad artist hemma i Azerbajdzjan. I prisskåpet hemma i Baku finns många pokaler och medaljer från prominenta tävlingar i forna Sovjetunionen, bland annat från Moskva och Riga. Dessa priser har hon fått både som solist men också som en del av gruppen Aypara som hon var medlem i under 7 år.

Hennes fokus ligger på soul, jazz och pop och tack vare sin bredd har hon varit med i den azeriska uttagningen till ESC varje år sedan 2008 men det var alltså först i år som hon lyckades ta hem segern.

“When the music dies“, som hennes bidrag till finalen heter, offentliggjordes först i lördags och den är skriven av ingen mindre än Stefan Örn, Anders Bagge, Johan Kronlund och Sandra Bjurman och det är tredje året i rad som någon av ovanstående upphovsmän är med på det vinnande bidraget från Azerbajdzjan. Det är dessutom fjärde året i rad som det är svenska upphovsmän till bidraget.

Även Azerbajdzjans bidrag till ESC i år är en ballad och jag tror aldrig det varit så många ballader i en och samma tävling som det är i år. Åtminstone var det väldigt länge sedan som dryga hälften av alla låtarna tillhör det lugnare tempot. Låten sjungs på engelska men kommer också att spelas in på azeriska för hemmamarknaden.

Med det svenska producentteamet i ryggen är det kanske inte så konstigt att låten är modern och, tyvärr, väldigt “amerikansk”. Det positiva är att det finns tydliga spår av traditionella instrument i låten. Kamancha, balaban, davul och ghawal är några av de traditionella instrument som bygger upp låten och ger en liten känsla av det orientala som Azerbajdzjan annars står för. Men tyvärr är det inte tillräckligt då hela arrangemanget känns för västinfluerat.

Det är ganska synd för det är en stark powerballad och ni som följt mig vet att jag brukar falla för det. Sabina har en väldigt stark röst på studioinspelningen men tyvärr brukar det visa sig vid finalen för Azerbajdzjan att det inte alltid stämmer. Jag hoppas att hon klarar att leverera låten live för den kräver en del röstteknik.

Tillbaka till inledningsfrågna. Kan Azerbajdzjan sälla sig till den lilla skara av nationer som försvarar sitt guld i musik-EM? Nja. Eller rättare sagt – nej. Detta är absolut ingen vinnarkandidat och den riskerar dessutom att försvinna i den stora mängden av ballader. Dessutom är Azerbajdzjan, som arrangör av tävlingen, direktkvalificerade till finalen och det brukar visa sig vara en nackdel. Jag sticker även ut hakan och säger att Azerbajdzjan kommer att få sin sämsta placering någonsin tack vare denna låt. Det är tveksamt om den kommer topp-10 när poängen i finalen väl är summerade.

Denna låt skulle kunna ha så mycket mer potential. Jag hade gärna sett att den sjungits på azeriska och att den inte bara hade känts lite traditionell – den skulle kunna vara helt orientalisk. Men Azerbajdzjan gör allt för att vara moderna och så också inom musiken vilket gör att den tappar i sin potential. Poängbedömningen till låten är ganska så enkel. Det dök upp en siffra i mitt huvud när jag hörde den första gången. Den är inte bra men den är inte heller dålig och kommer att placera sig någonstans i mittenträsket så det enda rätta betyget till låten är: 3

dellgren · 2012-03-18, 18:11

http://www.youtube.com/watch?v=wTMLb_mIwjw

Nu, mina damer och herrar. Här kommer det näst sista bidraget i årets Eurovision Song Contest. Efter detta är det bara Storbritannien kvar att välja sin låt och sedan är hela startfältet färdigt. Det har kommit en låtändring från ett land också som jag naturligtvis ska gå igenom med er men i det stora hela så är vi verkligen på slutfinishen av detta projekt av presentationer inför Eurovision Song Contest.

Och när vi är i slutet - vad passar då inte bättre än att presentera en artist som faktiskt varit klar sedan november 2011? Alltså en av de första artisterna som blev klara för 2012 års ESC i Azerbajdzjan? Anledningen till att Belgien inte presenterats tidigare här är helt enkelt att låten inte blev färdig förrän igår.

Belgien försöker i år att minnas tillbaka till svunna tider. Tillbaka till 1986 och landets enda seger på 53 försök. Sandra Kim och "J'aime la vie". Vid framträdandet i Bergen visade det sig efteråt att Sandra Kim var under 16 år och egentligen förbjuden att tävla i musikfestivalen. Men hon diskvalificerades aldrig och vinnarlåten är mångas favorit genom åren i ESC-sammanhang.

I år skickar Belgien en liten flicksnärta vid namn Laura van den Bruel. När denna lilla tös står på scen så kallar hon sig allt som oftast för Iris och det är just detta namn som Belgien i år valt att skicka till Baku. Hon är född 1995 och istället för att ni ska behöva räkna på fingrarna så kan jag berätta att hon, när hon ställer sig på scenen i Azerbajdzjan, är 17 år. Så i år håller Belgien sig innanför ramverket.

Det flamländska TV-bolaget VRT valde i år att välja artisten internt med att välja låten genom en TV-sänd show. Iris blev alltså utsedd redan den 18 november 2011 och igårkväll var det så dags för belgarna att hitta en passande sång till henne att skicka iväg till semifinal nummer 1. Den TV-sända showen, Eurosong 2012: Een song voor Iris, innehöll två stycken låtar som hon fick framföra och omröstningen visade sig bli väldigt jämn. För att haka på trenden i år med ballader så hade belgarna att välja på - just det - två ballader.

Iris kommer från staden Morkhoven som är belägen strax utanför Antwerpen. Med sin unga ålder har hon naturligtvis inte den största meritlistan i tävlingen, rent musikaliskt. Som ung hade hon Beyonce och Kelly Clarkson som förebilder och önskade att en dag bli lika stora som dom. Hon upptäcktes på en talangtävling som femtonåring och signades direkt till skivbolaget SonicAngel och hennes debutsingel, "Wonderful", gick direkt in på den belgiska hitlistan och spelades frekvent på alla radiostationer i landet.

Den nationella uttagningen igår var, som jag skrev ovan, en ganska så jämn affär. Tv-tittarna hade all makt att utse Belgiens bidrag till Azerbajdzjan och när rösterna var sammanräknade så hade "Would you" vunnit med 53% av rösterna mot "Safety net".

"Would you" beskrivs som en låt där Irish är tveksam till sin kärleks ärlighet. Deras förhållande har nått en kritisk punkt där hon ställer sig frågan vad hennes pojkvän skulle gjort om hon lämnade honom. Skulle han sakna henne eller inte? Ja, ungefär så smörigt är det men å andra sidan är det nog en vanlig tanke i huvudet på en sjuttonåring så det får ses som något helt relevant och ärligt.

Det är en avskalad pianoballad där hennes röst får ta den största platsen. Och trots sin ringa ålder så tycker jag att hon har en behaglig röst att lyssna på och trots mängden av ballader i år sticker denna ut lite då den känns väldigt modern och framförallt radiovänlig. Jag tror att den kan komma spelas även på svenska radiostationer framöver och även ta sig in på hitlistornas nedre regioner.

Liveframträdandet klarar hon med bravur men frågan är om hon är redo att ta sig an den stora scenen i Baku inför hundratals miljoner tittare. Hur klarar hennes nerver det? Skulle det visa sig att det är en enkel match för henne så tror jag att låten absolut har chans på en final - något som Belgien bara klarat av en enda gång de senaste 7 åren (min personliga favorit Tom Dice med "Me and my guitar").

Låten är som sagt väldigt lättlyssnad och trots att det är en ballad så skiljer den sig ifrån mängden genom att inte vara svulstig och pompös. Det traditionellt belgiska inom musik har jag ingen aning om vad det skulle vara så det är inget som jag väger in här. Det är modernt och enkelt helt enkelt. Och för att ge låten ett betyg så får jag tjuvtitta lite på vad andra bidrag fått. Låten är ju en av de bättre balladerna och passar helt enkelt in på ett betyg: 3

Grnvit · 2012-03-18, 21:06

Personligen har jag inte fastnat för någon låt. Förra året var i alla fall Blue och Eli/Nikki riktigt bra. Tråkigt :(

dellgren · 2012-03-18, 21:10

Citat:

Ursprungligen postat av Grnvit

Personligen har jag inte fastnat för någon låt. Förra året var i alla fall Blue och Eli/Nikki riktigt bra. Tråkigt :(

Jag håller med dig om att det än så länge är svagare i år än i fjol. Men å andra sidan talar det ju för Loreen

Jag tror att alla ballader segar ihop det hela. Vi får helt enkelt se vad gamle herrn Engelbert Humperdinck har att komma med ikväll

Men en del låtar växer sig säkert starka om några veckor...

dellgren · 2012-03-19, 05:24

Precis som jag skrev i presentationen av San Marinos bidrag till årets ESC så kommer den nuvarande låten "Facebook, Uh, Oh, Oh" att diskvalificeras på grund av regelbrott.

San Marino har nu till och med fredag på sig att antingen ändra texten (och ta bort Facebook helt och hållet från låten) eller presentera ett nytt bidrag. Annars kommer landet att uteslutas från tävlingen.

dellgren · 2012-03-20, 21:21

http://www.youtube.com/watch?v=pFNv9pjqZkk

Nummer 42 av 42! Kära vänner, vandringen (ökenvarianten för en del) är härmed över och jag har den stora äran att kunna presentera det absolut sista bidraget i årets upplaga av Eurovision Song Contest! (En sanning med modifikation då två länder ändrat sina låtar) I och med att Storbritannien nu valt sitt bidrag så innebär det slutet för denna lilla musikaliska vandring som vi gjort tillsammans under mer än två månader nu. Och som om det inte vore nog - det blev idag klart att Storbritannien går ut först av alla startande i finalen och det är ingen mindre än Engelbert Humperdinck som får den stora äran på lördagen den 26 maj i Baku, Azerbajdzjan.

I Storbritannien är det BBC som helt väljer bidraget internt och efter att i fjol ha satsat på att skicka etablerade pojkbandet Blue till Düsseldorf (slutlig elfteplats) så fortsatte man på det spåret i år. En etablerad artist skulle plockas fram och tidigt pratades det om att Spice Girls var aktuella. Någon som inte var aktuell var Victoria Beckhamn som sa nej och satte därmed käppar i hjulet för braksuccén det skulle varit om Kryddflickorna ställt upp. Atomic Kitten var annars den stora snackisen och många trodde att det skulle bli tjejtrion - men icke. BBC briserade med en bomb när dom offentliggjorde att Storbritannien i år skulle representeras av Engelber Humperdinck.

Och det var många, väldigt många, som höjde på ögonbrynen vid offentliggörandet och trodde att BBC tappat förståndet. En 75 år gammal gubbe som hade sina största dagar för snart ett halvsekel sedan - dom vill inte vinna Eurovision väl? Jag ska inte hymla om att jag själv inte trodde att Engelbert var rätt person för Eurovision. Återigen suckade jag och insåg att Storbritannien skämmer ut sig inför hela Europa. Men vad jag skulle bli förvånad och positivt överraskad!

Engelbert Humperdinck alltså. Bara namnet är värt fem poäng direkt! För den stora skaran av människor av idag (och som tittar på Eurovision) så är herr Humperdinck ett helt okänt kort. Men fråga din mormor eller farmor och du ska få se ögonen tåras på henne och hon längtar tillbaka till forna romantiserande idoldyrkningar. Nämn honom bara inte för din morfar eller farfar.

Dessvärre är Engelbert Humperdinck bara ett artistnamn. Herren heter egentligen Arnold George Dorsey och föddes 1936 i Madras i Indien. På denna tid var ju Indien en del av det brittiska riket och därför kan man inte direkt kategorisera honom som indier. Hans karriär tog sin fart 1956 och jag ska inte gå in på den i detalj för då blir detta inlägg på tok för långt för er som fortfarande surfar på ett 28.8kb-modem.

Man kan bara konstatera att han är en gammal gigant! Hans låt "Release me" är hans överlägset största framgång och också den låt som dom flesta förknippar honom med. Men oj, denna herre har levererat hit! Sedan 1967 har han spelat in 37 låtar som alla har toppat listorna i England eller USA och naturligtvis har den största framgången varit på hemmaplan där han har haft tre stycken listettor. För att förstå hans storhet kan jag sifferdroppa bland annat över 150 miljoner sålda album världen över, 63 guldskivor och 24 platinavarianter och en av få artister som är med på både Hollywoods OCH Las Vegas Walk of Fame.

Trots sin eminenta ålder, 75 år, ligger han absolut inte på latsidan och njuter av alla miljoner på kontot. Tvärtom! Han åker världen runt och spelar för sin stora skara av fans och håller dessutom på att i skrivande stund spela in en ny skiva att förgylla alla ålderdomshem med. Vi kan nog lära oss att prata i termer av "gigant" när vi i fortsättningen inser att Engelbert Humperdinck alltså ska stå på scenen i Baku i slutet av maj.

"Love will set you free" heter bidraget från Union Jack i år och det var en ganska så stor hysteri kring släppet av låten. I måndags tickade en klocka ner på BBCs hemsida inför släppet av låten och spekulationerna var många. Många ville se Humperdinck överraska hela världen med något genremässigt annorlunda. Men många litade på hans kompetens och de lär heller inte ha blivit besvikna.

Låten, en väldigt enkel och avskalad sång ackompanjerad av en gitarr och ett par stråkar, känns som att den skulle kunna vara gjord närsomhelst de senaste fem årtiondena. Den är tidlös och samtidigt så väldigt fräsch. Han har en trygg och stabil röst och levererar detta så bra. Alla mina fördomar om en skruttig gubbe sopades bort direkt när jag hörde låten för första gången. En mycket trevlig och harmonisk låt som jag tror jag gå hem bra runt om i Europa.

Storbritannien har en tendens att blanda och ge i ESC och har varvat rena bottenplaceringar med medaljplatser. Senaste vinsten kom 1997 så nog är landet suget på att få arrangera ESC på hemmaplan snart igen. Landet är ju automatiskt kvalificerat till final som en del av "the Big 5" och i detta fall kan det vara en nackdel. Kanske kan man behöva höra låten två gånger för att få den riktigt att fastna men oavsett så tror jag absolut att den har potential till att bli topp-5. Årets startfält innehåller ju drivvis med ballader och denna kan ju klassas som åtminstone lågtempo. Men den är annorlunda än de andra - den är väldigt enkel och lätt att ta till sig.

Dags för årets sista poäng nu. 1-5 är det som gäller och här tvekar jag mellan två poäng. Jag kan tycka att det är briljant att den är så enkel - samtidigt är det en nackdel. Jag vill ha något mer. Detta ger mig inte tillräckligt. Jag ska inte ens gå in på hans kompetens som sångare - det talar 150 miljoner sålda skivor tillräckligt för. Vi gör som så att eftersom det är sista låten och jag tycker det är en uppryckning från Storbritannien (över 2000-talet sett) så är jag en schysst grabb idag. Storbritannien: 4

kicken · 2012-03-25, 11:17

Jag gillar de ryska gummorna..

dellgren · 2012-04-15, 02:41

http://www.youtube.com/watch?v=g7B2Z0E35mw

Kom precis på att jag glömt av att skriva lite om Italiens låtbyte. Jag hoppas ni på något sätt kan förlåta mig för den dryga månadslånga förseningen. Men det föll bara bort ur minnet helt enkelt och jag tillämpar regelverket "bättre sent än aldrig".

Den italienska delegationen valde alltså att ändra låt för Nina Zilli och istället för "Per sempre" kommer hon nu att framföra låten "L'amore è femmina" på scen i Baku om dryga månaden när det vankas Eurovision-final.

Låtbytet är i mina öron till det bättre. "Per sempre" tyckte jag var en något för svår låt för den breda allmänheten. Den skulle absolut gå hem hos juryn men folket runt om i Europa vill nog ha något som är mer lättsmält och mer catchy.

Nu är "L'amore è femmina" inte så värst mycket enklare och enkel. Det är fortfarande lite för avancerad musik för festivalen men där finns en gnutta mer radiopotential i den. Den påminner ganska så mycket om Italiens bidrag från i fjol och det var ju just det bidrag som snuvade Eric Saade från andraplatsen och om vi då tittar till poängen så får jag belägg för min uppfattning. Juryn hade 2011 Italien som överlägsen favorit (251 poäng mot tvåans 182, Azerbajdzjan) men folket hade Italien först på 11:e plats med 99 poäng.

"L'amore è femmina" kommer nog att gå hem till juryn i år igen även om jag tror att Italien i fjor fick en hel del "välkommen-tillbaka-poäng". Men då också, som sagt, inget som jag tror går hem i stugorna.

Men en förbättring är det och det märks också på mitt omdöme då det går upp ett pinnhål. Från en tvåa till en: 3

dellgren · 2012-04-15, 12:29

Nu, mina herrar, har det lagts en hel del spel på Eurovision. Jag tänkte bara snabbt gå igenom dom med några kommentarer om varje spel.

Semifinal 1 (22 maj)

2012-05-22 20:00

Semifinal 1 - Baku

Nation Att Gå Vidare Till Final vs ÖSTERRIKE

Ja

FT

2

4.500

Visst är det ett litet skrällspel med 4.5 är lite högre än vad jag väntat. Österrike tävlar i den semifinal med flest antal "västnationer" och har en låt som sätter sig. Startnummer 16 (av 18) i semifinalen talar inte heller till bidragets nackdel och dessutom har Trackshittaz lovat att komma med en stor överraskning till semifinalen. Dessutom brukar det finnas en skräll från varje semifinal och denna tror jag kan vara tillägnad Österrike. Liten insats måste provas.

2012-05-22 20:00

Semifinal 1 - Baku

Nation Att Gå Vidare Till Final vs MOLDAVIEN

Nej

FT

2

2.900

Jag förstår verkligen inte hur Moldavien kan vara en så pass klar favorit att gå vidare. Visst kommer man få sin tolva av Rumänien men jag ser inte att nationen kommer bli överöst med poäng från andra länder. Dessutom är det ju inte någon vidare bra låt heller...

2012-05-22 20:00

Semifinal 1 - Baku

Både Albanien & Island Till Final? vs ANNAT

Nej

FT

2

2.000

Bwin bjuder här på ett specialspel. Både Island och Albanien måste alltså gå till final för att jag ska förlora. Det fanns även Rumänien och Albanien till final för samma odds. Anledningen till spelet är att jag satt Albanien utanför topp-10 i sin semifinal och skulle det behövas backas upp så är Rumänien mer given till final än Island.

Semifinal 2 (24 maj)

2012-05-24 20:00

Semifinal 2 - Baku

Nation Att Gå Vidare Till Final vs PORTUGAL

Ja

FT

2

3.250

Portugal har gått till final 3 gånger de senaste 4 åren och det finns en potential i år igen. Det kommer absolut bli tufft och startnummer 6 i semifinalen är inte heller någon lyckolottning. Skrällplatsen från Semifinal 2 ger jag till Portugal. Men det är en del magkänsla på detta spel och får jag då 3.25 på det så tar jag det till liten insats.

2012-03-16, 01:13	#106
dellgren Super Moderator Reg.datum: jan 2010 Ort: Malmö Inlägg: 1 163 Sharp$: 8661	ESC 2012: Montenegro http://www.youtube.com/watch?v=--CSP7WqqzM Vi börjar att närma oss slutet på alla dessa ESC-presentationer men nu ska vi titta lite närmre på ett land som faktiskt valde både låt och artist redan i december. Nu är det inte jag har slarvat med uppdateringarna för er utan det var först under torsdagen som Montenegro valde att presentera sin låt för första gången. Montenegro återvänder till Europas favorit-TV-show efter att ha varit frånvarande under två år. Ekonomin har varit lite kärv för TV-bolaget RTCG men nu siktar man alltså på comeback. Landet har deltagit vid tre tidigare ESC men aldrig lyckats med att nå finalen. Så ribban sattes högt i år för att hitta framgångsreceptet i Azerbajdzjan och frågan är om dom har gjort rätt? RTCG valde att välja både låt och bidrag helt internt och det är, som jag tidigare skrivit, sista året den möjligheten finns. Till nästa år så måste folket eller en jury ha minst två alternativ att välja mellan. Det kan vara minst två låtar, två artister eller båda delar - på något sätt ska en del av bidraget ha blivit valt. Så det där med interna val är i och med 2012 snart utdött. Redan den 12 december gick RTCG ut med att Montenegros representant till Baku skulle vara artisten Rambo Amadeus. Rambo Amadeus är naturligtvis ett artistnamn (ja, du hade rätt - en mix av John Rambo och Wolfgang Amadeus Mozart) och egentligen heter herrn i fråga Antonije Pusic och är av montenegrinsk härkomst men bor och verkar numera i Serbiens huvudstad Belgrad. 49-åringen är känd i hela forna Jugoslavien och är en väl etablerad artist. Han skriver oftast sina egna texter vilka nästan alltid är av det satiriska slaget och han älskar att driva med politiker. Han presenterar sig själv som musiker, poet och mediamanipulatör. Han är född i Kotor som ligger vackert beläget vid Kotorfjorden i Montenegro och det har på sätt och vis påverkat hans uppväxt. Innan han började inrikta sig på musik var han en otroligt framgångsrik seglare och vann flertalet internationella tävlingar för Jugoslavien. Han valde dock att lägga segelbåten åt sidan och fokusera sig på musik. 1988 släppt han sitt första album och redan då genomsyrades hans musik av humor och glimt i ögonen. Hans popularitet växte i hela Jugoslavien och han nådde även utanför gränserna till andra närliggande kommuniststater. I efterdyningarna av inbördeskriget i Jugoslavien under 1990-talets början var han en av de första artisterna att åka på turné i de nya nationerna och även fast han ansågs komma från ockupationsmakten Serbien-Montenegro togs han emot av stora skaror fans på arenorna runt om i bland annat Slovenien och Makedonien. En smått komisk detalj är att han, till sitt album "Don't worry be happy", samplade den norska korrespondenten Åsne Seierstad i en av hans låtar. Hon sjöng då en norsk folkvisa och Rambo Amadeus lyckades även sampla in några svordomar från den forne Afghanistanjournalisten. "Euro Neuro" då? Om jag någonsin tidigare här har skrivit att det är svårt att få grepp om något annat bidrag i årets startfält så tar jag tillbaka allting. Den här låten är fullkomligt omöjlig att försöka tyda och tolka. Jag vet liksom inte vad jag ska skriva om den. Jag vet inte om den är fullkomligt urusel eller om det är något som borde geniförklaras. På YouTube finns låten enbart i form av en video och eftersom jag inte kan höra den live så kan jag inte uttala mig om hans "sånginsatser". Men på videon så framför han i alla fall låten på engelska och försöker klämma in så många rim som möjligt under tre konstanta minuter. Det ska också sägas att det inte är någon sång vi pratar om utan han gör en Björn Ranelid och pratar fram hela låten samtidigt som det finns någon form av psykadelisk funk i bakgrund. "I got no ambition for high position in competition with aircondition" lyckas han klämma in på en enda rad och då tror jag att ni förstår hela konceptet. Kanske säger det något om hans syfte med att tävla i ESC också: En bra plats att marknadsföra sig på och inte direkt ha som syfte att försöka sopa hem hela tävlingen. Det ska dock bli väldigt intressant och se hur han framför detta live på en stor scen. Det känns som att vi kommer att bjudas på en mycket spännande show. Jaha - och var fan ska jag placera detta? Trots att jag har lyssnat på det ett antal gånger så kommer jag inte fram till att jag kan geniförklara det. Det är verkligen inte så där värst jättebra och förtjänar då inte någon fyra eller femma. En etta känns lite orättvist med tanke på vilka andra sopor som har fått det betyget och kreativiteten han bjuder på bör uppskattas mer än minsta möjliga betyg. Äh, nej, jag tycker inte detta är speciellt bra så betyget får bli: 2 Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2012-03-16, 01:55	#107
dellgren Super Moderator Reg.datum: jan 2010 Ort: Malmö Inlägg: 1 163 Sharp$: 8661	ESC 2012: Bosnien-Hercegovina http://www.youtube.com/watch?v=08AUZYlnmMs I den här inledningen kommer jag att fokusera på semifinal nummer 2. För i och med att presentationen av Bosniens bidrag nu kommer så är den semifinalen helt komplett och alla 18 bidrag har gåtts igenom. Men jag ska inte börja analyser om vilka tio det är som går till final - det kommer i ett inlägg om några veckor. Jag ska istället fokusera på en speciell tendens som finns i Sveriges semifinal. Sverige fick ju en tuff lottning. 12 länder kan klassas som ren "öststater" plus bland annat Turkiet, Portugal och Malta. I Sveriges semifinal finns i stort sett hela forna Jugoslavien: Makedonien, Serbien, Bosnien, Kroatien och Slovenien. Det är bara Montenegro som fattas (som har blivit lottade till den första semifinalen). Nu har Sverige skickat en stark låt och jag tror inte att finalbiljetten missas på något sätt men det finns något som är intressant bland dessa forna Jugoslavienländer. Montenegro som alltså är den enda nation som inte hamnat i denna semifinal har skickat en upptempolåt. Övriga 5 nationer har skickat ballader och hamnat i en och samma semifinal (Makedoniens låt kan i alla fall klassas som en upptempoballad om någon är känslig). Detta är ju något som verkligen gynnas Sverige då jag tror att det kan bli för mycket ballader och att det kan kännas som en seg massa (inte för min del dock). Dom kommer att ta ut varandra en del och det kommer att gynna övriga 13 nationer i semifinalen. Dessutom kommer ju även Holland, Portugal och Estland med låtar som tillhör det lugnare slaget så med andra ord ser det väldigt bra ut för svensk del. Nu ska vi ta en liten titt på Bosnien-Hercegovinas bidrag i år. Även Bosnien valde att i år plocka ut sitt bidrag helt internt och artisten MayaSar offentliggjordes som landets deltagare redan i mitten av december 2011. Sedan ett par veckor tillbaka har även sångtiteln varit offentliggjord men dat var först under torsdagskvällen som den spelades upp för första gången. Under en livesänd TV-show i BHRT fick MayaSar för första gången framföra Bosniens hopp i Azerbajdzjan och, som jag skrev ovan, det blev en ballad. Till skillnad mot många av de andra forna Jugoslavien-republikerna skickar Bosnien-Hercegovina en artist som inte är ett allt för stort namn. Faktum är att hon släppte sin debutsingel så sent som för två år sedan (Nespretno) men naturligtvis har hon sysslat med musik under en längre tid. Hon heter egentligen Maja Sarihodzic och föddes 1981 i bosniska Tuzla. Hon tog examen i piano vid Sarajevos Musikhögskola och har faktiskt redan deltagit i Eurovision Song Contest vid två tillfällen. Både 2004 (Deen - In the disco) och 2011 (Dino Merlin - Love in rewind) stod hon med på scen som körare. Just sammankopplingen med Dino Merlin är av vikt och hon ingick i superstjärnans ensemble under många år. Hon skriver en hel del musik själv som varierar från låtar som doftar traditionellt till pop. Hon är även väldigt aktiv på det sociala planet och har synts inom olika humanitära projekt och är också grundaren till det regionala projektet Moj je zivot moja pjesma - ett anticancerprojekt. Årets bidrag, Korake ti znam, ("I know your steps") är en välarrangerad orkesterballad och naturligtvis något som jag går igång på. Jag saknar den traditionella kopplingen till den fantastiska bosniska musiken eftersom låten känns som något väldigt internationellt. Om man bortser från språket så skulle denna kunna vara producerad i stort sett varsomhelst i världen. Men jag gläds åt att hon sjunger på bosniska och det är något som jag tror att hon kommer göra i semifinalen i Azerbajdzjan också. Arrangemanget av sången står hennes man, Mahir Sarihodzic, för tillsammans med den italienska maestron Adriano Pennino. Och denne Pennino är inte vem som helst utan en av de mest respektabla dirigenterna som finns och har ett stort arrangemansmässigt ansvar på den välrenommerade San Remofestivalen i Italien. Och visst känns det! Detta är en låt som hade gjorts bäst med en levande orkester på plats men det är inget som jag hoppas på till finalen i Baku. Där får det fungera med förinspelad musik och jag tror att MayaSar kan leverera detta på ett otroligt snyggt sätt. Tyvärr finns bara en video tillgänglig på YouTube än så länge och jag har inte haft möjlighet att se eller höra henne live men jag har läst att hennes framträdande ska ha varit en visuell fröjd för ögat. Jag tippar på att hon sitter vid sitt piano men vad som sedan händer runt omkring henne vågar jag inte tippa på utan jag nöjer mig med att se fram emot det. Det är en otroligt vacker ballad som MayaSar framför med bravur. Jag saknar det där som kopplar låten till just Bosnien men återigen så bevisar Balkan att dom kan leverera - framförallt när det kommer till ballader. Jag tycker att detta är väldigt bra och låten kan absolut konkurrera med att vara bästa låt från länderna som en gång tillhörde Jugoslavien. Men det är en väldigt hård kamp uppe i toppen och på en skala mellan ett och fem så får Bosnien-Hercegovina en: 4 Följande användare gav Sharp$ för den här posten: fireas (+25)

2012-03-16, 06:00	#108
fireas Reg.datum: aug 2011 Ort: Sverige Inlägg: 843 Sharp$: 1507	Men herregud vad du lägger ned jobb på detta! hehe, all kred till dig! Fin info! Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2012-03-17, 11:31	#109
kicken Reg.datum: aug 2010 Inlägg: 109 Sharp$: 984	Har lyssnat genom de flesta av låtarna nu. Ser ingen som kan hota Loreen.. 2.75 hos bet365 i dagsläget, kan var värt ett spel. Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2012-03-17, 14:37	#111
dellgren Super Moderator Reg.datum: jan 2010 Ort: Malmö Inlägg: 1 163 Sharp$: 8661	ESC 2012: San Marino http://www.youtube.com/watch?v=0kQBEzzFRBs För alla er som är tillräckligt gamla för att minnas Lotta Engbergs vinst i Melodifestivalen 1987 finns det en liten likhet med årets bidrag från San Marino i Eurovision Song Contest. Lotta vann ju Melodifestivalen med låten "Fyra Bugg och en Coca Cola" men när det var dags för Europafinalen i Bryssel var hon tvungen att ändra låttiteln till "Boggaloo" eftersom det annars skulle anses som reklam - något som är förbjudet i ESC-sammanhang. San Marinos bidrag i år heter "Facebook, Uh, Oh, Oh" och kommer att bli mål för exakt samma diskussion. Regelverket ska inte ha förändrats, vad jag kan läsa mig till, och då borde den låttiteln strida mot EBUs regelverk. Skillnaden mellan de två låtarna är att San Marinos bidrag i år enbart handlar om Facebook. Lotta Engbergs var inte direkt lika tätt sammankopplad till just Bugg och Coca Cola. Men jag tror att vi kommer få se en namnändring på låten från San Marino innan det är dags för finalvecka i Azerbajdzjan. San Marino är med och tävlar i Eurovision för tredje gången. Debuten var 2009 och sedan avstod man under två år för att återkomma i fjol. Man har tidigare aldrig tagit sig förbi semifinalen (plats 19 respektive 16 i semifinalen) och det är naturligtvis något som man hoppas kunna ändra på i år. SMRTV som ligger bakom San Marinos uttagning till ESC gjorde precis som de två tidigare åren - valde artisten internt. Lotten föll på Valentina Monetta. 2008 hade Monetta skickat in en låt till SMRTV för att försöka bli landets första representant i ESC men då föll lotten som bekant på Miodio. SMRTV hade delat upp uttagningen till två kvällar. I onsdags offentliggjordes det att just Valentina Monetta skulle få representera den lilla nationen och i fredags skulle hennes låt utses i en livesänd TV-show. Monetta är infödd sanmarines och är 37 år gammal när hon ställer sig på scenen i den första semifinalen i Baku den 22 maj. Hon har under många år funnits på den musikaliska scenen men aldrig fått det riktigt stora genombrottet. Hennes första singel släpptes redan 2002 och under åren har hon visat upp en stor musikalisk bredd med jazz, funk, r'nb, hiphop och pop. Att hon blev uttagen att representera landet var egentligen en liten slump. SMRTV hade redan valt ut sin låt och plockat fram de artister som skulle slåss om att få representera San Marino. Men efter noga lyssnande på de tilltänkta insåg ansvariga att de inte passade till låten - det behövdes en kvinnlig solist. Monetta hade ett litet gig på en mindre arena och av en slump befann sig chefen för SMRTV där. Han insåg hennes potential och inbjöd henne till en audition bara två dagar senare och ja, resultatet kan nu ju räkna ut. "Facebook, Uh, Oh, Oh" alltså. Skriven av ingen mindre än schlagerveteranen Ralph Siegel tillsammans med José Rodriguez och Timothy Touchton. Det är en smått ironisk sång om hur Facebook lätt blir en del av ens liv. Om hur mainstream och onödigt stort det sociala nätverket har blivit. Att du helt enkelt inte kan leva utan din Facebook. Jag tycker personligen naturligtvis det är synd att landet inte valt att skicka en låt på italienska (låten är helt och hållet på engelska) men förstår att puttenationen tror att möjligheterna till framgång förbättras genom att sjungas på engelska. Men låten är en enkel poplåt som blir väldigt tjatig ganska så snabbt. Det ska bli spännande att höra hennes engelska live för om hon inte behärskar språket på ett bra sätt blir det enkelt ett mos av surr för vissa partier är det en hel del ord som ska in på kort tid. Det ska bli intressant att se vad ESC säger om låten. Jag vill återkomma till detta för det är en solklar produktplacering av Facebook genom hela låten. Låt vara att det inte är någon positiv släng som Facebook får men märket nämns säkert minst 20 gånger i låten. Jag tror det finns en uppenbar risk att hela låten diskvalificeras och EBU tvingar San Marino att välja en annan låt. För även om rubriken ändras så kommer man inte ifrån att det är en låt om Facebook. Det är en låt som verkligen inte sticker ut ur mängden. I samma semifinal ska Italien rösta och visst kommer San Marino få 12 poäng därifrån. Men utöver Italien är jag tveksam till om San Marino plockar några fler poäng. Så finalplats är det inte att prata om och jag tror det finns en risk att landet hamnar absolut sist när ESC 2012 summeras. Poänget från min sida är inte så mycket att sia om heller: 2 Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

ESC 2012: Montenegro

ESC 2012: Bosnien-Hercegovina

ESC 2012: San Marino

ESC 2012: Azerbajdzjan

ESC 2012: Belgien

ESC 2012: Storbritannien

ESC 2012: Italien

2012-03-18, 17:26	#112
dellgren Super Moderator Reg.datum: jan 2010 Ort: Malmö Inlägg: 1 163 Sharp$: 8661	ESC 2012: Azerbajdzjan http://www.youtube.com/watch?v=gA9wT2IL_tQ Att lyckas med bedriften att försvara en seger i Eurovision Song Contest är väldigt ovanligt och få förunnat. Först ut att göra det var Spanien som tog hem segern på hemmaplan 1969. Dock var det just detta året som det blev ramaskri bland många övriga deltagande nationer eftersom Spanien delade förstaplatsen med Storbritannien, Nederländerna och Frankrike (finalen 1970 gick sedan i Amsterdam). 1973 tog Luxemburg hem tävlingen på hemmaplan och Israel gjorde samma sak 1979. Därefter kom Irland som senaste nation att försvara en seger och önationen lyckades ju med bedriften att ta hem segern 1992, 1993 OCH 1994 (och dessutom sedan 1996 igen). Detta historiska nedslag har ju naturligtvis ett syfte och frågeställningen är såklart om årets värdnation, Azerbajdzjan, kan sälla sig till skaran av nationer som tar hem tävlingen två år i rad? Azerbajdzjan debuterade i ESC-sammanhang 2008 och har på fyra försök en åttondeplats som sämst. Man har under åren satsat enorma pengar på att vinna prestigen att ta hem tävlingen och som bekant så lyckades ju Eldar & Nigar i Düsseldorf förra året med sin låt “Running scared“. Uttagningen i Azerbajdzjan, Milli secim turu, var ett riktigt mastodontprojekt som tog sin början redan den 28 november förra året i azerisk TV. TV-bolaget ITV arrangerade först 8 veckor med förkval där 9 artister fick tävla varje vecka. Det var inte något lugnt tempo med en tävlingsdag á la Melodifestivalen utan i Azerbajdzjan fick artisterna framträda fem gånger under en vecka. Varje vecka avgjordes på samma sätt: på måndagen fick artisten framföra en utländsk sång, på tisdagen en azerisk sång, på onsdagen en före detta Eurovision-låt, på torsdagen en låt som hade fokus på framträdet och på fredagen en låt som artisten själv fick välja. När artisterna hade framfört sina fem bidrag fick folket och en jury, med lika mycket makt, välja en kandidat (av de åtta) som skulle gå vidare till semfinalen. Av de 72 tävlande var samtliga från Azerbajdzjan förutom två kvinnliga artister som kom från USA respektive Ryssland. Semifinalen, som gick till på samma sätt som kvalomgångarna, innehöll alltså de åtta vinnarna som skulle gallras ner till fem finalister. Finalen, däremot, utspelade sig på en enda kväll – den 12 februari och där var det Sabina Babayeva som gick segrande ur kampen och får alltså stanna kvar i landets huvudstad för att representera de azeriska färgerna i finalen den 26 maj. Sabina Babayeva har haft en musikkarriär som spänner över mer än ett årtionde. Hon är född 1979 och kommer från huvudstaden Baku. Hon fick sin musikaliska utbildning vid Asaf Zeynalli musikskola och är en relativt etablerad artist hemma i Azerbajdzjan. I prisskåpet hemma i Baku finns många pokaler och medaljer från prominenta tävlingar i forna Sovjetunionen, bland annat från Moskva och Riga. Dessa priser har hon fått både som solist men också som en del av gruppen Aypara som hon var medlem i under 7 år. Hennes fokus ligger på soul, jazz och pop och tack vare sin bredd har hon varit med i den azeriska uttagningen till ESC varje år sedan 2008 men det var alltså först i år som hon lyckades ta hem segern. “When the music dies“, som hennes bidrag till finalen heter, offentliggjordes först i lördags och den är skriven av ingen mindre än Stefan Örn, Anders Bagge, Johan Kronlund och Sandra Bjurman och det är tredje året i rad som någon av ovanstående upphovsmän är med på det vinnande bidraget från Azerbajdzjan. Det är dessutom fjärde året i rad som det är svenska upphovsmän till bidraget. Även Azerbajdzjans bidrag till ESC i år är en ballad och jag tror aldrig det varit så många ballader i en och samma tävling som det är i år. Åtminstone var det väldigt länge sedan som dryga hälften av alla låtarna tillhör det lugnare tempot. Låten sjungs på engelska men kommer också att spelas in på azeriska för hemmamarknaden. Med det svenska producentteamet i ryggen är det kanske inte så konstigt att låten är modern och, tyvärr, väldigt “amerikansk”. Det positiva är att det finns tydliga spår av traditionella instrument i låten. Kamancha, balaban, davul och ghawal är några av de traditionella instrument som bygger upp låten och ger en liten känsla av det orientala som Azerbajdzjan annars står för. Men tyvärr är det inte tillräckligt då hela arrangemanget känns för västinfluerat. Det är ganska synd för det är en stark powerballad och ni som följt mig vet att jag brukar falla för det. Sabina har en väldigt stark röst på studioinspelningen men tyvärr brukar det visa sig vid finalen för Azerbajdzjan att det inte alltid stämmer. Jag hoppas att hon klarar att leverera låten live för den kräver en del röstteknik. Tillbaka till inledningsfrågna. Kan Azerbajdzjan sälla sig till den lilla skara av nationer som försvarar sitt guld i musik-EM? Nja. Eller rättare sagt – nej. Detta är absolut ingen vinnarkandidat och den riskerar dessutom att försvinna i den stora mängden av ballader. Dessutom är Azerbajdzjan, som arrangör av tävlingen, direktkvalificerade till finalen och det brukar visa sig vara en nackdel. Jag sticker även ut hakan och säger att Azerbajdzjan kommer att få sin sämsta placering någonsin tack vare denna låt. Det är tveksamt om den kommer topp-10 när poängen i finalen väl är summerade. Denna låt skulle kunna ha så mycket mer potential. Jag hade gärna sett att den sjungits på azeriska och att den inte bara hade känts lite traditionell – den skulle kunna vara helt orientalisk. Men Azerbajdzjan gör allt för att vara moderna och så också inom musiken vilket gör att den tappar i sin potential. Poängbedömningen till låten är ganska så enkel. Det dök upp en siffra i mitt huvud när jag hörde den första gången. Den är inte bra men den är inte heller dålig och kommer att placera sig någonstans i mittenträsket så det enda rätta betyget till låten är: 3 Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2012-03-18, 18:11	#113
dellgren Super Moderator Reg.datum: jan 2010 Ort: Malmö Inlägg: 1 163 Sharp$: 8661	ESC 2012: Belgien http://www.youtube.com/watch?v=wTMLb_mIwjw Nu, mina damer och herrar. Här kommer det näst sista bidraget i årets Eurovision Song Contest. Efter detta är det bara Storbritannien kvar att välja sin låt och sedan är hela startfältet färdigt. Det har kommit en låtändring från ett land också som jag naturligtvis ska gå igenom med er men i det stora hela så är vi verkligen på slutfinishen av detta projekt av presentationer inför Eurovision Song Contest. Och när vi är i slutet - vad passar då inte bättre än att presentera en artist som faktiskt varit klar sedan november 2011? Alltså en av de första artisterna som blev klara för 2012 års ESC i Azerbajdzjan? Anledningen till att Belgien inte presenterats tidigare här är helt enkelt att låten inte blev färdig förrän igår. Belgien försöker i år att minnas tillbaka till svunna tider. Tillbaka till 1986 och landets enda seger på 53 försök. Sandra Kim och "J'aime la vie". Vid framträdandet i Bergen visade det sig efteråt att Sandra Kim var under 16 år och egentligen förbjuden att tävla i musikfestivalen. Men hon diskvalificerades aldrig och vinnarlåten är mångas favorit genom åren i ESC-sammanhang. I år skickar Belgien en liten flicksnärta vid namn Laura van den Bruel. När denna lilla tös står på scen så kallar hon sig allt som oftast för Iris och det är just detta namn som Belgien i år valt att skicka till Baku. Hon är född 1995 och istället för att ni ska behöva räkna på fingrarna så kan jag berätta att hon, när hon ställer sig på scenen i Azerbajdzjan, är 17 år. Så i år håller Belgien sig innanför ramverket. Det flamländska TV-bolaget VRT valde i år att välja artisten internt med att välja låten genom en TV-sänd show. Iris blev alltså utsedd redan den 18 november 2011 och igårkväll var det så dags för belgarna att hitta en passande sång till henne att skicka iväg till semifinal nummer 1. Den TV-sända showen, Eurosong 2012: Een song voor Iris, innehöll två stycken låtar som hon fick framföra och omröstningen visade sig bli väldigt jämn. För att haka på trenden i år med ballader så hade belgarna att välja på - just det - två ballader. Iris kommer från staden Morkhoven som är belägen strax utanför Antwerpen. Med sin unga ålder har hon naturligtvis inte den största meritlistan i tävlingen, rent musikaliskt. Som ung hade hon Beyonce och Kelly Clarkson som förebilder och önskade att en dag bli lika stora som dom. Hon upptäcktes på en talangtävling som femtonåring och signades direkt till skivbolaget SonicAngel och hennes debutsingel, "Wonderful", gick direkt in på den belgiska hitlistan och spelades frekvent på alla radiostationer i landet. Den nationella uttagningen igår var, som jag skrev ovan, en ganska så jämn affär. Tv-tittarna hade all makt att utse Belgiens bidrag till Azerbajdzjan och när rösterna var sammanräknade så hade "Would you" vunnit med 53% av rösterna mot "Safety net". "Would you" beskrivs som en låt där Irish är tveksam till sin kärleks ärlighet. Deras förhållande har nått en kritisk punkt där hon ställer sig frågan vad hennes pojkvän skulle gjort om hon lämnade honom. Skulle han sakna henne eller inte? Ja, ungefär så smörigt är det men å andra sidan är det nog en vanlig tanke i huvudet på en sjuttonåring så det får ses som något helt relevant och ärligt. Det är en avskalad pianoballad där hennes röst får ta den största platsen. Och trots sin ringa ålder så tycker jag att hon har en behaglig röst att lyssna på och trots mängden av ballader i år sticker denna ut lite då den känns väldigt modern och framförallt radiovänlig. Jag tror att den kan komma spelas även på svenska radiostationer framöver och även ta sig in på hitlistornas nedre regioner. Liveframträdandet klarar hon med bravur men frågan är om hon är redo att ta sig an den stora scenen i Baku inför hundratals miljoner tittare. Hur klarar hennes nerver det? Skulle det visa sig att det är en enkel match för henne så tror jag att låten absolut har chans på en final - något som Belgien bara klarat av en enda gång de senaste 7 åren (min personliga favorit Tom Dice med "Me and my guitar"). Låten är som sagt väldigt lättlyssnad och trots att det är en ballad så skiljer den sig ifrån mängden genom att inte vara svulstig och pompös. Det traditionellt belgiska inom musik har jag ingen aning om vad det skulle vara så det är inget som jag väger in här. Det är modernt och enkelt helt enkelt. Och för att ge låten ett betyg så får jag tjuvtitta lite på vad andra bidrag fått. Låten är ju en av de bättre balladerna och passar helt enkelt in på ett betyg: 3 Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2012-03-18, 21:06	#114
Grnvit Reg.datum: okt 2010 Inlägg: 1 200 Sharp$: 3531 Ishockey 14/15 Stats: 245 - 251 - 57 ROI: 107.00% Vinstprocent: 49.40%	Personligen har jag inte fastnat för någon låt. Förra året var i alla fall Blue och Eli/Nikki riktigt bra. Tråkigt :( __________________ 1932 Twitter: To view links or images in signatures your post count must be 10 or greater. You currently have 0 posts. Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2012-03-19, 05:24	#116
dellgren Super Moderator Reg.datum: jan 2010 Ort: Malmö Inlägg: 1 163 Sharp$: 8661	Precis som jag skrev i presentationen av San Marinos bidrag till årets ESC så kommer den nuvarande låten "Facebook, Uh, Oh, Oh" att diskvalificeras på grund av regelbrott. San Marino har nu till och med fredag på sig att antingen ändra texten (och ta bort Facebook helt och hållet från låten) eller presentera ett nytt bidrag. Annars kommer landet att uteslutas från tävlingen. Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2012-03-20, 21:21	#117
dellgren Super Moderator Reg.datum: jan 2010 Ort: Malmö Inlägg: 1 163 Sharp$: 8661	ESC 2012: Storbritannien http://www.youtube.com/watch?v=pFNv9pjqZkk Nummer 42 av 42! Kära vänner, vandringen (ökenvarianten för en del) är härmed över och jag har den stora äran att kunna presentera det absolut sista bidraget i årets upplaga av Eurovision Song Contest! (En sanning med modifikation då två länder ändrat sina låtar) I och med att Storbritannien nu valt sitt bidrag så innebär det slutet för denna lilla musikaliska vandring som vi gjort tillsammans under mer än två månader nu. Och som om det inte vore nog - det blev idag klart att Storbritannien går ut först av alla startande i finalen och det är ingen mindre än Engelbert Humperdinck som får den stora äran på lördagen den 26 maj i Baku, Azerbajdzjan. I Storbritannien är det BBC som helt väljer bidraget internt och efter att i fjol ha satsat på att skicka etablerade pojkbandet Blue till Düsseldorf (slutlig elfteplats) så fortsatte man på det spåret i år. En etablerad artist skulle plockas fram och tidigt pratades det om att Spice Girls var aktuella. Någon som inte var aktuell var Victoria Beckhamn som sa nej och satte därmed käppar i hjulet för braksuccén det skulle varit om Kryddflickorna ställt upp. Atomic Kitten var annars den stora snackisen och många trodde att det skulle bli tjejtrion - men icke. BBC briserade med en bomb när dom offentliggjorde att Storbritannien i år skulle representeras av Engelber Humperdinck. Och det var många, väldigt många, som höjde på ögonbrynen vid offentliggörandet och trodde att BBC tappat förståndet. En 75 år gammal gubbe som hade sina största dagar för snart ett halvsekel sedan - dom vill inte vinna Eurovision väl? Jag ska inte hymla om att jag själv inte trodde att Engelbert var rätt person för Eurovision. Återigen suckade jag och insåg att Storbritannien skämmer ut sig inför hela Europa. Men vad jag skulle bli förvånad och positivt överraskad! Engelbert Humperdinck alltså. Bara namnet är värt fem poäng direkt! För den stora skaran av människor av idag (och som tittar på Eurovision) så är herr Humperdinck ett helt okänt kort. Men fråga din mormor eller farmor och du ska få se ögonen tåras på henne och hon längtar tillbaka till forna romantiserande idoldyrkningar. Nämn honom bara inte för din morfar eller farfar. Dessvärre är Engelbert Humperdinck bara ett artistnamn. Herren heter egentligen Arnold George Dorsey och föddes 1936 i Madras i Indien. På denna tid var ju Indien en del av det brittiska riket och därför kan man inte direkt kategorisera honom som indier. Hans karriär tog sin fart 1956 och jag ska inte gå in på den i detalj för då blir detta inlägg på tok för långt för er som fortfarande surfar på ett 28.8kb-modem. Man kan bara konstatera att han är en gammal gigant! Hans låt "Release me" är hans överlägset största framgång och också den låt som dom flesta förknippar honom med. Men oj, denna herre har levererat hit! Sedan 1967 har han spelat in 37 låtar som alla har toppat listorna i England eller USA och naturligtvis har den största framgången varit på hemmaplan där han har haft tre stycken listettor. För att förstå hans storhet kan jag sifferdroppa bland annat över 150 miljoner sålda album världen över, 63 guldskivor och 24 platinavarianter och en av få artister som är med på både Hollywoods OCH Las Vegas Walk of Fame. Trots sin eminenta ålder, 75 år, ligger han absolut inte på latsidan och njuter av alla miljoner på kontot. Tvärtom! Han åker världen runt och spelar för sin stora skara av fans och håller dessutom på att i skrivande stund spela in en ny skiva att förgylla alla ålderdomshem med. Vi kan nog lära oss att prata i termer av "gigant" när vi i fortsättningen inser att Engelbert Humperdinck alltså ska stå på scenen i Baku i slutet av maj. "Love will set you free" heter bidraget från Union Jack i år och det var en ganska så stor hysteri kring släppet av låten. I måndags tickade en klocka ner på BBCs hemsida inför släppet av låten och spekulationerna var många. Många ville se Humperdinck överraska hela världen med något genremässigt annorlunda. Men många litade på hans kompetens och de lär heller inte ha blivit besvikna. Låten, en väldigt enkel och avskalad sång ackompanjerad av en gitarr och ett par stråkar, känns som att den skulle kunna vara gjord närsomhelst de senaste fem årtiondena. Den är tidlös och samtidigt så väldigt fräsch. Han har en trygg och stabil röst och levererar detta så bra. Alla mina fördomar om en skruttig gubbe sopades bort direkt när jag hörde låten för första gången. En mycket trevlig och harmonisk låt som jag tror jag gå hem bra runt om i Europa. Storbritannien har en tendens att blanda och ge i ESC och har varvat rena bottenplaceringar med medaljplatser. Senaste vinsten kom 1997 så nog är landet suget på att få arrangera ESC på hemmaplan snart igen. Landet är ju automatiskt kvalificerat till final som en del av "the Big 5" och i detta fall kan det vara en nackdel. Kanske kan man behöva höra låten två gånger för att få den riktigt att fastna men oavsett så tror jag absolut att den har potential till att bli topp-5. Årets startfält innehåller ju drivvis med ballader och denna kan ju klassas som åtminstone lågtempo. Men den är annorlunda än de andra - den är väldigt enkel och lätt att ta till sig. Dags för årets sista poäng nu. 1-5 är det som gäller och här tvekar jag mellan två poäng. Jag kan tycka att det är briljant att den är så enkel - samtidigt är det en nackdel. Jag vill ha något mer. Detta ger mig inte tillräckligt. Jag ska inte ens gå in på hans kompetens som sångare - det talar 150 miljoner sålda skivor tillräckligt för. Vi gör som så att eftersom det är sista låten och jag tycker det är en uppryckning från Storbritannien (över 2000-talet sett) så är jag en schysst grabb idag. Storbritannien: 4 Följande användare gav Sharp$ för den här posten: maddmax (+10)

2012-03-25, 11:17	#118
kicken Reg.datum: aug 2010 Inlägg: 109 Sharp$: 984	Jag gillar de ryska gummorna.. Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2012-04-15, 02:41	#119
dellgren Super Moderator Reg.datum: jan 2010 Ort: Malmö Inlägg: 1 163 Sharp$: 8661	ESC 2012: Italien http://www.youtube.com/watch?v=g7B2Z0E35mw Kom precis på att jag glömt av att skriva lite om Italiens låtbyte. Jag hoppas ni på något sätt kan förlåta mig för den dryga månadslånga förseningen. Men det föll bara bort ur minnet helt enkelt och jag tillämpar regelverket "bättre sent än aldrig". Den italienska delegationen valde alltså att ändra låt för Nina Zilli och istället för "Per sempre" kommer hon nu att framföra låten "L'amore è femmina" på scen i Baku om dryga månaden när det vankas Eurovision-final. Låtbytet är i mina öron till det bättre. "Per sempre" tyckte jag var en något för svår låt för den breda allmänheten. Den skulle absolut gå hem hos juryn men folket runt om i Europa vill nog ha något som är mer lättsmält och mer catchy. Nu är "L'amore è femmina" inte så värst mycket enklare och enkel. Det är fortfarande lite för avancerad musik för festivalen men där finns en gnutta mer radiopotential i den. Den påminner ganska så mycket om Italiens bidrag från i fjol och det var ju just det bidrag som snuvade Eric Saade från andraplatsen och om vi då tittar till poängen så får jag belägg för min uppfattning. Juryn hade 2011 Italien som överlägsen favorit (251 poäng mot tvåans 182, Azerbajdzjan) men folket hade Italien först på 11:e plats med 99 poäng. "L'amore è femmina" kommer nog att gå hem till juryn i år igen även om jag tror att Italien i fjor fick en hel del "välkommen-tillbaka-poäng". Men då också, som sagt, inget som jag tror går hem i stugorna. Men en förbättring är det och det märks också på mitt omdöme då det går upp ett pinnhål. Från en tvåa till en: 3 Följande användare gav Sharp$ för den här posten: